Vetenskapspodden

För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu.

Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.
Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.

En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen.

I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar – men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.

Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.

Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Marie Liljedahl

Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.

I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Björn Gunér

[email protected]

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Böcker och filmer som nämndes i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.

Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt.

Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Björn Gunér

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen.

Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen.

EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt?

I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Marie Liljedahl

Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte?

Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet.

Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.

Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?

I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producenter
Michael Borgert och Marie Liljedahl