Vetenskapspodden

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott – men finns det risk för att vi ropar varg?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?

Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser – så vad berättar bilden egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål - ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?

PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter.

I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars.

Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
[email protected]

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.

Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin – och risken för olyckor som ett strömavbrott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.

I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen?

Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare.

Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig.

Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel.

I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
[email protected]

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas.

Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag.

Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor.

I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
[email protected]