Vetenskapspodden

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning.

Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet.

Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare.

Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott. I år skedde det, och eftersom den ena av pristagarna, franska Emmanuelle Charpentier, var verksam i Umeå när hon gjorde sin upptäckt så är en liten del av kemipriset svenskt.

Dessutom möter vi Jan-Olof Olsson från Malung, en lyssnare som är superintresserad av nobelpris och nobelpristagare. Han kan namnet och årtalet på varenda en sedan 1901.

Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och Björn Gunér, producent.
Programledare: Lena Nordlund
Ljudtekniker: Nisse Lundin

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp – prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300 000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor.

I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare.

Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter – att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt.

Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina tillbehör med recept vi fick av viltkocken Emil.

Medverkande: Niklas Zachrisson, från miljöprogrammet Klotet, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent och Björn Gunér, poddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: Olle Sjöström

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar. Vetenskapspodden handlar om mångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet.

Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare.

Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött.

Medverkande: Sara Sällström och Björn Gunér
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Tekniker: Olle Sjöström

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var.

P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten.

Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus.

I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus.

Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Ljudtekniker: Lotta Linde-Rahr

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick.

Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också.

Programledare: Lena Nordlund

Sidekick: Christer Engqvist

Gäster från Lunds universitet:

Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap

Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi

Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap

Producent: Björn Gunér

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem.

– Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han.

Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson.

Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom.

Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog.

Medverkande: Mona Hambraeus och Björn Gunér
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Tekniker: Olle Sjöström

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden.

Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien.

Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Tekniker: Nisse Lundin

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion".

Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser.

Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa.

Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.

Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idrottshistoriker, etnologer och herrfotbollslandslagets psykologiske rådgivare är med i podden, där vi diskuterar tillsammans med Radiosportens Susanna Andrén hur våren har varit och hur den här sommaren blir.

Många förknippar sommaren med stora idrottshändelser, men i år blir det alltså varken fotbolls-EM eller OS. Och fotbollsmatcherna spelas utan publik. Det påverkar också resultatet visar forskning.

Under friidrottstävlingarna Impossible Games i Bislett vann Armand Duplantis mot närmaste konkurrenten som tävlade hemma i sin trädgård i Frankrike. Men Duplantis klarade inte försöket på 6.01. Han sa efteråt att det var spöklikt i den tomma arenan och att han saknade adrenalinet han brukar få av publiken.

Publiken är med och skapar idrottsevenemang, och har genom historien också varit viktig. Och kan alltså påverka resultaten.

Medverkande: Susanna Andrén och Björn Gunér
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: Nisse Lundin
Producent: Björn Gunér

Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luktsinnet är viktigt både för att överleva och må bra, men samtidigt det sinne som vi vet minst om.

Vi diskuterar vad förlorat luktsinne vid covid-19 kan bero på, men också vad avsaknad av luktsinne betyder rent generellt. Studier har visat att det både kan leda till övervikt och depression, berättar Johan Lundström, luktforskare på Karolinska Institutet.

Och så pratar vi kroppslukter, som Pentagon hoppas kunna använda sig av, men också dem vi försökt dölja sedan 1600-talet. Och om doften av grisurin, som är ett sexualferomon - kanske också för människor.

Är vi rovdjur eller bytesdjur förresten, vi människor? Den frågan kan våra näsor också ge oss svar på, och så hör vi vilken doft luktforskaren Bill Hansson längtar efter, när han nu kliver av jobbet som vicepresident för Max Planck-instituten.

Medverkande: Annika Östman och Björn Gunér
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Tekniker: Nisse Lundin