Vetenskapsradion Forskarliv

När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och fick ett oväntat resultat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.

Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.

Programmet sändes första gången i november 2023.

Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia Ohlen

Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.

Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.

Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.

Programmet är en repris från mars 2024.

Lena Nordlund
[email protected]

Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.

Programmet är en repris från 22 maj 2024.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.

Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.

Programmet är en repris från 28 februari 2024.

Lena Nordlund
[email protected]

Forskarna kallar den ”ABBA-skon” och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.

Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.

På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.

Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet.

Programmet är en repris från 7 februari 2024.

Lena Nordlund
[email protected]

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.

– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.

Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.

Programmet sändes första gången i januari 2024.

Lena Nordlund
[email protected]

Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.

Starlet inte så konsumtionsinriktad

Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.

Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna

En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.

Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975.

Programmet sändes första gången i januari 2024.

Lena Nordlund
[email protected]

Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.

Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater.
– Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.

Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.
– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.

Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.

Lena Nordlund
[email protected]

Musiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.

I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.

Lena Nordlund
[email protected]

Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska som forskar om barn och döden. Och hur vi ska bli bättre på att prata med barn om det. Till exempel kan barnböcker hjälpa oss vuxna att komma igång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var efter att en vän vars bror dött inte fick det stöd han behövde som Rakel Eklund bestämde sig att hon ville bli sjuksköterska. Nu forskar hon vid Uppsala universitet just om hur vi bemöter barn med sorg och hur vi vuxna pratar med dem.

Hon har nyligen gjort en studie om vilka barnböcker för mindre barn som handlar om döden, och anser att de kan vara en bra hjälp för vuxna som tycker det är svårt att prata med barn om döden och sorg.

Böcker som det lästes ur: Dödenboken av Pernilla Stalfelt. Uppläsare Tuva Börgö
Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm. Uppläsare Ulf Nilsson

Lena Nordlund
[email protected]