Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University.

Programmet är en direktsändning.

Programledare
Gustaf Klarin
[email protected]

Producent
Peter Normark
[email protected]

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas.

Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet.

I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet.

Programledare: Albert Ehrnrooth

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder brist på organ i världen. Tusentals människor står i kö i väntan på en transplantation. Kan bristen avhjälpas med artificiella organ? Att bygga ett organ i laboratorium är svårt. En njure eller en lunga är ett extremt komplext bygge. Men många försöker trots det med hjälp av avancerad stamcellsteknik.

Man kan också ta färdiga organ från djur. Forskare i Japan vill skapa grisar som har förändrats så att de producerar mänskliga kroppsdelar, som bukspottkörtlar. Är det etiskt försvarbart?

Vi möter Professor Laura Nicklason från Yale University, Professor Kelly Stevens från University of Washington, Professor Hiromitsu Nakauchi från University of Tokyo & Stanford, och Professor Bo-Göran Ericzon från Karolinska Institutet & Sjukhuset.

Programledare
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
[email protected]

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framodlade små organ – organoider – har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då?

I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego.

Programledare
Tomas Lindblad

Producent
Peter Normark
[email protected]

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer. 

I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras.

Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers.

Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016.

Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindblad
[email protected]

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infrastrukturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar både om att försöka spara de fina naturområden som finns och att se till att växter och djur kan röra sig mellan dem. Exempelvis via parker, småängar och dammar. Det ökar överlevnadschanserna på sikt för arter i de enskilda naturområdena.

Biologen Linda Hassel på Länsstyrelsen i Jönköping säger att det också finns stora fördelar för människors hälsa och välmående att öka mängden natur i omgivningen. Hon har jobbat med grön infrastruktur i många år och säger att intresset för frågan har ökat på senare tid, även bland dem som inte vanligtvis håller på med naturvård.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I höst ska några oljebolag provborra i det så kallade Aurora-området i Nordsjön. Man ska inte leta efter olja utan försöka finna hålrum i bottnen där man kan lagra gigantiska mängder koldioxid i superkritisk form, alltså ett mellanläge mellan flytande- och gasform.

Går borrningarna som förväntat blir det en avgörande faktor för om Stortinget nästa år ska säga ja till en uppemot 20 miljarder kronor stor satsning på en infrastruktur på att ta fånga in och lagra koldioxid, det som brukar kallas CCS, Carbon capture and storage.

Norge har ända sedan 1996 i mindre skala lagrat koldioxid under havsbottnen i anslutning till ett par av sina gasfält, men hur mycket vet man egentligen om konsekvenserna av att trycka ner massiva mängder koncentrerad koldioxid i underjorden? Kan det läcka ut och vad händer då?

I programmet hörs: Sverre Overå, projektchef Equinor, Peder Eliasson, geofysisk forskare Sintef Trondheim, Kristin Jordal, forskningsledare Sintef Trondheim, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg.

Programledare
Mats Carlsson-Lénart

Producent
Peter Normark
[email protected]

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp.

Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden.

CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige.

I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg.

Programledare
Mats Carlsson-Lénart

Producent
Peter Normark
[email protected]