Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden.

Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen.

Programmet är en repris från den 29 januari 2019.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg.

Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin.

1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna.

Var går gränsen för när det blir för många kameror som vet för mycket om oss? En av dem som varnar för tekniken är Fredrik Blix, expert på cybersäkerhet.

Vi möter också Elisabet Leitet som leder utvecklingen av polisens ansiktsigenkänningsprogram och Linus Kaasik på företaget Nordic Tech House är med och drar igång de första butikskamerorna i Sverige. Medverkar gör också Atsuto Maki från KTH i Stockholm, en man som arbetat med den här tekniken länge.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma.

Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av skuld och skam, menar Erik Hemmingsson. Men dina gener, din födelsevikt och tillväxtkurvan under den första delen av livet, tillsammans med villkoren under uppväxten, spelar stor roll för din vikt som vuxen.

Var och en har förstås sitt individuella ansvar för livsstil och matval, konstaterar Erik Hemmingsson – men samtidigt anser han att både politiker och skräpmatsproducenter måste ta mycket större ansvar för att stoppa de stigande viktkurvorna.

 Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros, enligt forskare vi talat med.

Även i Polen vill det styrande partiet påverka lärosätena och deras inriktning, framför allt mot en mer positiv bild av Polens historia.

Vi hör Peter Pagin från den svenska Vetenskapsakademin, Greg Bognar, lektor i filosofi i Stockholm, Peter Johnsson, författare Warszawa, Elzbieta Korolczuk, sociolog Södertörns Högskola, Zsolt Enyedi, prorektor Centraleuropeiska Universitetet i Budapest – CEU, Ester Farkas, doktorand CEU och Josef Palinkas, f d rektor Ungerska Vetenskapsakademin.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Den kunskap som världens urfolk har om naturen kan hjälpa till i arbetet med att rädda den hotade biologiska mångfalden. Det är också viktigt för urfolken att var en del av det arbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prasert Trakansuphakon från Karenfolket i Thailand och Edna Kaptoyo från Pokotfolket i Kenya jobbar båda med frågor som rör urfolkens traditionella kunskap och det omgivande samhället.

Bland annat var de i Paris när IPBES, den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, presenterade sin första globala rapport. Rapporten målar upp en minst sagt mörk bild av framtiden.
Så för att hejda förlusten av växter och djur försöker forskare nu att ta vara även på urfolkens kunskaper om naturen.

Samtidigt uppstår komplicerade kulturkrockar mellan vetenskapen och den traditionella kunskapen. Det har Erik Löfmark vid Örebro universitet sett i sin forskning.

Programledare: Sara Sällström

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra?

Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018.

Programledare: Peter Normark
[email protected]

I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg.

Men för rösträttskämpar idag är världen farligare än när kvinnor kämpade för rösträtt i Sverige för hundra år sedan, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och inget land i världen har ännu uppnått total jämställdhet där kvinnor och män deltar i politiska beslut på lika villkor, konstaterar Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet.

Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld:

När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913.

"Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar.

Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson.

Programledare: Elisabeth Renström

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars.

Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen.

Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem.

Programledare
Camilla Widebeck
[email protected]

Producent
Peter Normark
[email protected]