I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet.

Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld:

När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913.

"Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar.

Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson.

Programmet är en repris från maj 2019.

Programledare: Elisabeth Renström

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren.

Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol.

De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra.

Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra.

I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet.

Programmet är en repris från mars 2019.

Programledare: Annika Östman
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar?

Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium.

I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet.

Programmet är en repris från februari 2019. 

Programledare: Mats Carlsson-Lénart
[email protected]

Producent: Peter Normark
[email protected]

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper.

Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena.

I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet.

Programmet är en repris från februari i år.

Mats Carlsson-Lénart
[email protected]

Producent: Peter Normark
[email protected]

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper.

Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi.

Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment.

I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser.

Programmet är en repris från februari 2019.

Programledare: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Peter Normark
[email protected]

Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden.

De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången det har kunnat användas. Men de beväpnade grupperna och det instabila politiska läget i landet försvårar arbetet.

Helena Nordenstedt är läkare och forskare i global hälsa på Karolinska institutet och med erfarenheter både från Kongo-Kinshasa och tidigare ebolautbrott i Västafrika. Hon berättar vad nödläget innebär och vilken forskning som bedrivs kring ebola idag.

Programledare:
Annika Östman
[email protected]

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden?

NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023.

I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation.

Programmet är en repris från 20 juni 2019.

Programledare
Peter Normark
[email protected]

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.
 
I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet.

Programmet är en repris från 13 juni 2019.

Programledare
Olof Peterson

Producent
Peter Normark
[email protected]

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet.

År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra.

Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet?

I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik.

Programmet är en repris från 10 juni 2019.

Reporter:
Olof Peterson

Producent och programledare:
Peter Normark
[email protected]