Bakterier vi får från födseln tycks påverka hur hjärnan utvecklas. Det här kan hjälpa till när olika psykiatriska diagnoser ska förklaras.

En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppen håller på att få fäste inom forskningen.

Det handlar om att bakterierna påverkar hur hjärnan utvecklas redan från fosterstadiet.

Flera forskargrupper runt om i världen försöker nu ta reda på hur det här går till. De är en rad mekanismer på spåren.

I programmet medverkar Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, Solna.

Programmet är en repris från maj 2016.

Reporter: Per Gustafsson [email protected]

Alaska drabbas regelbundet av höga tsunamivågor. Och de kan bli vanligare i framtiden, som en konsekvens av att glaciärerna vid havet drar sig tillbaka

Världshistoriens hittills största kända våg drabbade fjorden Lituya Bay i den amerikanska delstaten Alaska under 1958. En jordbävning hade utlöst ett jordskred vars väldiga massor hamnade i vattnet och skapade en våg som slog upp flera hundra höjdmeter på de branta stränderna.Förra hösten skapade ett jordskred en ny jättevåg i Alaska, denna gång i Icy Bay. Förmodligen var det en retirerande glaciär som utlöste skredet.Möt den svenskfödde seismologen Göran Ekström vid Columbiauniversitetet som sittande vid datorn i sitt kontor i New York upptäckte att en betydande seismisk händelse inträffat i södra Alaska.Mats Carlsson Lénart [email protected]

Alaska drabbas regelbundet av höga tsunamivågor. Och de kan bli vanligare i framtiden, som en konsekvens av att glaciärerna vid havet drar sig tillbaka

Världshistoriens hittills största kända våg drabbade fjorden Lituya Bay i den amerikanska delstaten Alaska under 1958. En jordbävning hade utlöst ett jordskred vars väldiga massor hamnade i vattnet och skapade en våg som slog upp flera hundra höjdmeter på de branta stränderna.Förra hösten skapade ett jordskred en ny jättevåg i Alaska, denna gång i Icy Bay. Förmodligen var det en retirerande glaciär som utlöste skredet.Möt den svenskfödde seismologen Göran Ekström vid Columbiauniversitetet som sittande vid datorn i sitt kontor i New York upptäckte att en betydande seismisk händelse inträffat i södra Alaska.Mats Carlsson Lénart [email protected]

Bakgrundsmusik på eller av? Ljud kan både hjälpa och störa koncentration. Med kunskap om det kan vi hjälpa hjärnan på traven.

Det här programmet handlar om vad som händer i hjärnan när vi koncentrerar oss. Det sker nämligen mycket forskning om hur ljud påverkar vår koncentration.Hjärnan tycks drar ner rullgardinen åt störande intryck men varför kan då vissa koncentrera sig bättre med ljud i bakgrunden? Alltså musik på för en del, men avstängt för andra.Therese Forsberg [email protected] programmet medverkar Jerker Rönnberg, processor i psykologi vid Linköpings universitet, Jessica Körning Ljungberg, forskare vid Umeå universitet och Göran Söderlund, professor i specialpedagogik vid högskolan i Sogn och Fjordane.

Bakgrundsmusik på eller av? Ljud kan både hjälpa och störa koncentration. Med kunskap om det kan vi hjälpa hjärnan på traven.

Det här programmet handlar om vad som händer i hjärnan när vi koncentrerar oss. Det sker nämligen mycket forskning om hur ljud påverkar vår koncentration.Hjärnan tycks drar ner rullgardinen åt störande intryck men varför kan då vissa koncentrera sig bättre med ljud i bakgrunden? Alltså musik på för en del, men avstängt för andra.Therese Forsberg [email protected] programmet medverkar Jerker Rönnberg, processor i psykologi vid Linköpings universitet, Jessica Körning Ljungberg, forskare vid Umeå universitet och Göran Söderlund, professor i specialpedagogik vid högskolan i Sogn och Fjordane.

Fler dör genom självmord i Sverige än i trafiken. Särskilt sårbara är de unga. Men forskning visar att det går att minska riskerna.

Psykoterapi och familjeterapi är några av de åtgärder som verkligen fungerar när vi vill hindra att unga människor som mår dåligt tar sitt liv. Det visar en europeisk forskningsgenomgång. Där visas fyra åtgärder som kan rädda liv.

Professor Danuta Wasserman är en av dem som gjort genomgången. I Vetandets värld hör vi också Ullakarin Nyberg, psykiatriker och överläkare inom norra Storstockholms psykiatri, och Ida Staberg, som själv genomlevt en period då hon försökte ta sitt liv.

Annika Östman [email protected]

Referens: Zalsman G et al. Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry 2016. DOI: 10.1016/S2215-0366(16)30030-X

Fler dör genom självmord i Sverige än i trafiken. Särskilt sårbara är de unga. Men forskning visar att det går att minska riskerna.

Psykoterapi och familjeterapi är några av de åtgärder som verkligen fungerar när vi vill hindra att unga människor som mår dåligt tar sitt liv. Det visar en europeisk forskningsgenomgång. Där visas fyra åtgärder som kan rädda liv.

Professor Danuta Wasserman är en av dem som gjort genomgången. I Vetandets värld hör vi också Ullakarin Nyberg, psykiatriker och överläkare inom norra Storstockholms psykiatri, och Ida Staberg, som själv genomlevt en period då hon försökte ta sitt liv.

Annika Östman [email protected]

Referens: Zalsman G et al. Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry 2016. DOI: 10.1016/S2215-0366(16)30030-X

Det är under den mörka årstiden risken för att krocka med en älg är som störst. Hittills i år har cirka 40 000 viltkrockar inträffat i Sverige, och i en tiondel av fallen handlar det om krock med älg.

Förra året dödades elva människor i viltolyckor och man räknar med att ett 100-tal människor skadades svårt. Trots att vi känner till att risken finns där, är det nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen.Vi möter Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg och trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. Vi får också höra Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan.Programmet är en repris från den 9 maj 2016.Reporter: Tomas Lindberg [email protected]

Det är under den mörka årstiden risken för att krocka med en älg är som störst. Hittills i år har cirka 40 000 viltkrockar inträffat i Sverige, och i en tiondel av fallen handlar det om krock med älg.

Förra året dödades elva människor i viltolyckor och man räknar med att ett 100-tal människor skadades svårt. Trots att vi känner till att risken finns där, är det nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen.Vi möter Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg och trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. Vi får också höra Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan.Programmet är en repris från den 9 maj 2016.Reporter: Tomas Lindberg [email protected]

Efter en framgångsrik cancerbehandling tror många att den som överlevt ska vara glad, tacksam och blicka framåt. Men många drabbas av fysisk och mental utmattning under flera år efter behandlingen.

För att leva vidare efter cancer behövs både inre styrka, stöttning från sociala nätverk och en vårdpersonal som bryr sig och ställer rätt frågor.Möt Annelie Grip, vars cancer ledde även till psykisk ohälsa, Agneta Brunius som tar vara på varje dag efter en tuff cancerbehandling, Margereth Björklund, doktor i folkhälsovetenskap och Carina Berterö, professor i omvårdnad.Har DU som lyssnar överlevt cancer men tycker tillvaron känns tung? Eller vill dela med dig av hur du lyckades komma tillbaka till en fungerande vardag?   Berätta för oss på sociala medier under hashtaggen #eftermincancer Eller mejla oss på [email protected] Carlqvist Warnborg [email protected]