Vetenskapsradion

Genetikern Svante Pääbo är gäst i Vetandets värld Fokus. Han är mannen som lett arbetet med att ta fram neandetalarnas DNA, en jättebedrift som presenterades den 7:e maj i den vetenskapliga tidskriften Science. Redaktör: Marcus Hansson.

år fyller laserljuset femtio år. Den 16 maj 1960 så konstruerade Theodore Maiman det första laserljuset. Sedan dess har utvecklingen av lasern och hur det kan användas gått mycket snabbt och i dag är den något av forskningens multiverktyg. Redaktör: Håkan Svensson.

år fyller laserljuset femtio år. Den 16 maj 1960 så konstruerade Theodore Maiman det första laserljuset. Sedan dess har utvecklingen av lasern och hur det kan användas gått mycket snabbt och i dag är den något av forskningens multiverktyg. Redaktör: Håkan Svensson.

Repris från 8 januari 2010. Förr var tredje batteriet utrustat med kanoner som skulle försvara Stockholms inlopp. Nu håller berganläggningen på att omvandlas till en perfekt övervintringsmiljö för fladdermöss. Redaktör: Lena näslund.

Repris från 8 januari 2010. Förr var tredje batteriet utrustat med kanoner som skulle försvara Stockholms inlopp. Nu håller berganläggningen på att omvandlas till en perfekt övervintringsmiljö för fladdermöss. Redaktör: Lena näslund.

Just nu planeras den största flytten av varg som gjorts i Sverige. I dagens Vetandets värld berättar forskare om varför vi ska flytta in varg i landet och vilken betydelse vargen har i Sveriges skogar. Redaktör Karin Gyllenklev.

Just nu planeras den största flytten av varg som gjorts i Sverige. I dagens Vetandets värld berättar forskare om varför vi ska flytta in varg i landet och vilken betydelse vargen har i Sveriges skogar. Redaktör Karin Gyllenklev.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. I Vetandets värld träffar vi Svante Pääbo, svensk forskare vid Max-Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig, som arbetat med genanalyserna av ben från neandertalare. Vi pratar också med lars Werdelin vid Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm om vad fyndet innebär. Redaktör: Camilla Widebeck.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. Redaktör: Camilla Widebeck.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. Redaktör: Camilla Widebeck.