Vetenskapsradion

Efter senaste tidens diskussioner kring statliga företag, deras roll och styrning tittar nu Historiska klubben på hur det har sett ut bakåt i tiden. När och hur uppkom egentligen tanken på att staten skulle äga och driva företag och hur gick förstatligandet till? Programledare: John Chrispinsson

Svenske forskaren Torsten Wiesel fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981. När han blickar tillbaka på situationen ser han att ett pris med så stor prestige också skapar problem i forskarvärlden. Han är också förbryllad över den utveckling som hans eget forskningsfält, hjärnan och synen, tagit. Redaktör: Annika Östman

Svenske forskaren Torsten Wiesel fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981. När han blickar tillbaka på situationen ser han att ett pris med så stor prestige också skapar problem i forskarvärlden. Han är också förbryllad över den utveckling som hans eget forskningsfält, hjärnan och synen, tagit. Redaktör: Annika Östman

12 kranier från Rounala kyrkogård har blivit symbolen för kampen om de samiska kranierna. I ena ringhörnan: vetenskapen som ser samiska mänskliga kvarlevor som en guldgruva för historieforskning. I andra ringhörnan: sametinget och enskilda samer som anser att det handlar om gravplundring i rasbiologins namn. Redaktör: Jörgen Heikki

12 kranier från Rounala kyrkogård har blivit symbolen för kampen om de samiska kranierna. I ena ringhörnan: vetenskapen som ser samiska mänskliga kvarlevor som en guldgruva för historieforskning. I andra ringhörnan: sametinget och enskilda samer som anser att det handlar om gravplundring i rasbiologins namn. Redaktör: Jörgen Heikki

Öknen som kolfälla. Redaktör: Claes Andreasson

Öknen som kolfälla. Redaktör: Claes Andreasson

Nu kommer robotarna, del 2.Inget annat land har samma kärlek till robotar som Japan. I Vetandets värld försöker vi förstå varför. Redaktör: Marcus Hansson

Nu kommer robotarna, del 2.Inget annat land har samma kärlek till robotar som Japan. I Vetandets värld försöker vi förstå varför. Redaktör: Marcus Hansson

Skrock är definitivt ingen vetenskap - ändå behåller skrocket sitt grepp om många, som tvekar att lägga nycklar på bordet eller gå under en stege. Oron kring talet 13 befästs också av till exempel det faktum att de flesta flygbolag inte har någon rad 13 ombord på flygbolagen. Etnologen Mats Nilsson vid Göteborgs universitet tror att skrock är ett utslag av människans natur - det vi inte kan bevisa och förklara naturvetenskapligt hittar vi andra sätt att hantera. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg