Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass. Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historikerReporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män. Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen. Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig. Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass. Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig. Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historiker Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Med telefonbeställning i Stockholm och springpojkar som levererade blev sjukvårdsaffären en tidig service för diskreta kondomköp. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Kondomen, och andra preventivmedel, har under hela 1900-talet varit omdebatterad i Sverige. I början av 1900-talet så fanns det en rad preventivmedel, inte minst för kvinnor som pessar, svampar, livmoderinlägg, kemiska preventivmedel och kondomen för män.Då växte också en särskild typ av butik fram i Sverige: sjukvårdsaffären. Utåt såldes plåster, mensskydd och hygienartiklar, men enligt forskning om marknaden 1910–1979 kom en mycket stor del av intäkterna från preventivmedel. Försäljningen skedde i ett samhälle där moral, religion och lagstiftning satte ramarna, och där varorna sällan kallades preventivmedel. I reklambroschyrer beskrevs de i stället som hygieniska gummivaror, och kondomen kunde kallas kondongen.Diskretion var central. Butikerna kunde vara könsseparerade med en ingång för herrar och en för damer. Handeln skedde också via postorder, med separata postadresser för män och kvinnor. I Stockholm gick det till och med att beställa via telefon och få leverans genom en springpojke. Samtidigt granskade posten försändelser, eftersom spridning av preventivmedelsinformation var olaglig.Bakom flera sjukvårdsaffärer fanns även politiska drivkrafter kopplade till nymalthusianska, socialistiska eller anarkistiska miljöer, där preventivmedel sågs som en väg till bättre villkor, särskilt för kvinnor och arbetarklass. Försäljningen av preventivmedel har ända fram till 1970-talet varit reglerad på olika sätt. Men under andra världskriget insåg staten att kondomen kunde vara till nytta eftersom könssjukdomar spred sig snabbt, inte minst hos värnpliktiga soldater. Därför började staten propagera för användning av kondom, dock visade det sig i slutet av kriget att åtta av tio kondomer hade hål i sig.Medverkande: Anna Inez Bergman, ekonomisk historikerReporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Sjukvårdsaffärer blev preventivmedelsbutiker med herringång och damingång

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Programmet sändes första gången i april 2026.Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser. Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter. AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Programmet sändes första gången i april 2026.Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

AI:s upphovsman skärper varningarna för tekniken

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.Reporter: Mats Carlsson-Lénart mats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen. Reporter: Mats Carlsson-Lénart mats.carlsson-lenart@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.Reporter: Mats Carlsson-Lénart mats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Dansk världsomsegling i jakt på sjöodjur blev ett genombrott för forskning på 10 kilometers djup

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.aej0087">i sin artikel i tidskriften Science</a>.Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seLjudtekniker: Victor Bortas RydbergI programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://xeno-canto.org/">xeno-canto</a>:Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm</a> Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/">https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>Ladusvala (Hirundo rustica) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg</a> Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/">https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/</a>American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://xeno-canto.org/756861">https://xeno-canto.org/756861</a> Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/">https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/</a>Talltita, (Poecile montanus) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg</a> Recordist: Vladimir Yu. ArkhipovGrönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg</a> Recordist: Jonn LeffmannSidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://xeno-canto.org/935618">https://xeno-canto.org/935618</a> Recordist: Doug HynesDomherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3</a> Recordist: Benoît Van HeckeGärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg</a> Recordist: Grantus4504Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga</a> Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett. Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science. Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg I programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto: Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/ American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/ Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. Arkhipov Grönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn Leffmann Sidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug Hynes Domherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van Hecke Gärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504 Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.aej0087" rel="noopener noreferrer">i sin artikel i tidskriften Science</a>.Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seLjudtekniker: Victor Bortas RydbergI programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen <a href="https://xeno-canto.org/" rel="noopener noreferrer">xeno-canto</a>:Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm</a> Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — <a href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" rel="noopener noreferrer">https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>Ladusvala (Hirundo rustica) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg</a> Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/" rel="noopener noreferrer">https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/</a>American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: <a href="https://xeno-canto.org/756861" rel="noopener noreferrer">https://xeno-canto.org/756861</a> Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/" rel="noopener noreferrer">https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/</a>Talltita, (Poecile montanus) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg</a> Recordist: Vladimir Yu. ArkhipovGrönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg</a> Recordist: Jonn LeffmannSidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: <a href="https://xeno-canto.org/935618" rel="noopener noreferrer">https://xeno-canto.org/935618</a> Recordist: Doug HynesDomherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3</a> Recordist: Benoît Van HeckeGärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg</a> Recordist: Grantus4504Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: <a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga" rel="noopener noreferrer">https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga</a> Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

Hemligheten bakom hur världens sångfåglar bygger sina melodier – skräddarsydda för platsen

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.Reporter: Sara Heyman sara.heyman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning. I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt. I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi. Reporter: Sara Heyman sara.heyman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.Reporter: Sara Heyman sara.heyman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Kejsarsnitt som norm i Brasilien när över hälften av alla barn föds med operation

Kan man lita på sjökorten? Red: Staffan Andersson. Repris från juni 2007

Kan man lita på sjökorten? Red: Staffan Andersson. Repris från juni 2007

Kan man lita på sjökorten? Red: Staffan Andersson. Repris från juni 2007

VR Vetandets värld 070903

Historiska klubben om försvarsdebatter förr och nu. Programledare: John Chrispinsson

Historiska klubben om försvarsdebatter förr och nu. Programledare: John Chrispinsson

Historiska klubben om försvarsdebatter förr och nu. Programledare: John Chrispinsson

VR Vetandets Värld 070831

I fokus: Peter Eriksson - om hjärnans föränderlighet. Redaktör: Michael Borgert.

I fokus: Peter Eriksson - om hjärnans föränderlighet. Redaktör: Michael Borgert.

I fokus: Peter Eriksson - om hjärnans föränderlighet. Redaktör: Michael Borgert.

VR Vetandets värld 070830

Koldioxid, javisst - men inte det enda som styr klimatet. Programledare: Katarina Pietrzak. Repris från 2007-05-07

Koldioxid, javisst - men inte det enda som styr klimatet. Programledare: Katarina Pietrzak. Repris från 2007-05-07

Koldioxid, javisst - men inte det enda som styr klimatet. Programledare: Katarina Pietrzak. Repris från 2007-05-07

VR Vetandets värld 070829

Liv och massutdöenden på jorden. Fyra miljarder år av evolution och katastrofer. Redaktör: Charlotta Sjöstedt.

Liv och massutdöenden på jorden. Fyra miljarder år av evolution och katastrofer. Redaktör: Charlotta Sjöstedt.

Liv och massutdöenden på jorden. Fyra miljarder år av evolution och katastrofer. Redaktör: Charlotta Sjöstedt.

VR Vetandets värld 070828

Gajdusek - tidernas mest kontroversielle nobelpristagare? Redaktör: Staffan Forssell.

Gajdusek - tidernas mest kontroversielle nobelpristagare? Redaktör: Staffan Forssell.

Gajdusek - tidernas mest kontroversielle nobelpristagare? Redaktör: Staffan Forssell.

VR Vetandets värld 070827

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

Science

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

Poddar och fördjupning om vetenskap. 20 minuter – varje vardag. <a href="https://sverigesradio.se/poddar/vetenskapsradion?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=program_vetenskapsradion" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson

Share Vetenskapsradion

Sign up to save your podcasts

Vetenskapsradion

Vetenskapsradion episodes

About Vetenskapsradion

Best of Vetenskapsradion

More shows like Vetenskapsradion

Sänt i P1

Historiepodden

Allt du velat veta

Bildningspodden

Odla med P1

Naturmorgon

Klotet

P1 Kultur

Historia.nu med Urban Lindstedt

Grunden till allt

Vetenskapsradion Hälsa

Borta för alltid

Förgiftad

Harrisons dramatiska historia