Den 14 november 1963 steg vulkanön Surtsey upp ur havet och bildade Islands sydligaste utpost. Forskarna fick då ett unikt studieobjekt där de kan se hur en steril ö börjar leva.

Vulkanön Surtsey har genom åren varit stängd för allmänheten och i stället fungerat som ett unikt studieobjekt för forskare. De har från början kunnat följa hur livet etablerar sig på en från början helt steril ö.

Efter 50 år finns nu ett 70-tal kärlväxter, stora kolonier av trutar och andra havsfåglar, sälar som föder upp sina ungar och omkring 370 arter av insekter, spindlar och kvalster.  – Jag är mycket förvånad över hur fort småkrypen har etablerat sig på Surtsey, mycket tack vare fåglarna som gett allt liv på ön en rejäl skjuts. Fortfarande utvecklas ekosystemet, men det kommer en vändpunkt. Sedan kommer artrikedomen att gå nedåt, säger entomologen Erling Olafsson.

– Över hälften av Surtsey har redan eroderat bort. Men den hårdaste kärnan av Surtsey nog blir lika gammal som sina flertusenåriga grannar bland Västmannaöarna, säger geologen Sveinn Jakobsson.

– Surtsey har betytt mycket för utvecklingen av ett starkt vetenskapssamhälle på Island. Världshändelsen 1963 gjorde det tydligt hur viktigt det är för oss att försöka bemästra vår livsmiljö, säger Hallgrímur Jónasson, ordförande för Surtseys vetenskapsförening.

Programmet är en repris. Det sändes första gången den 14 november 2013.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg [email protected]