Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet.

Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur".

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.