När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv.

KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med boken Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet (Atlas förlag). För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om internationella konstutställningar i Sverige under Kalla kriget. MacLeod är också verksam som kulturskribent och konstkritiker.

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Regissör: Lars In de Betou

Inläsare: Magdalena In de Betou

Musik: Oskar Schönning

Producent: Magnus Bremmer

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.