AVSNITT 41

När ”Erik” drack blev han den härliga och modiga kille han drömde om att vara. Men de roliga kvällarna blev mer och mer destruktiva och slutade med minnesluckor och ångest. Bristningsgränsen var nådd och ”Erik” kapitulerade inför sin alkoholism. Han fann hjälp hos Anonyma Alkoholister, vilket förändrade hans liv till det bättre.

 

Han var nykter i många år och ansåg sig ha kommit långt i sitt tillfrisknande. Han arbetade på medvetenhet och sökte sig till olika andliga forum där han tankade energi och sinnesro. Ändå tornade det upp sig att han trots detta, blundat för något mycket smärtsamt. En relation med en kvinna som tog honom med storm.

 

Relationen med kvinnan som ”Erik” dyrkade hade många fina stunder men var destruktivt och han blev illa behandlad. Det var hårda ord, kritik, psykisk misshandel, manipulation. ”Erik” anpassade sig för att se till att kvinnan mådde bra. Han ändrade på sig själv, lånade ut pengar och lyssnade inte på varnande ord från sina vänner.

 

Känslan av oro var bekant. Han växte inte upp med något beroende, men hans mamma tog mycket uppmärksamhet och precis på samma sätt som han som liten anpassade sig till henne, fortsatte han anpassa sig i relationer till kvinnor. Oron gav starka känslor som han förknippade med kärlek. Oron blev en ”trigger” som fick honom att söka bekräftelse av sin partner.

 

Rationellt kunde han, precis som med alkoholen, se att hon inte var bra men var helt oförmögen att stå emot. Det blev så pass illa att han helt enkelt var tvungen att avsluta relationen. Det han upplevde då var likvärdiga symptom som den abstinens han haft när han beslutade sig för att bli nykter. Det går att sluta dricka alkohol men det går ju inte att sluta älska.

 

Idag arbetar ”Erik” med sitt medberoende och han har insett att andlighet handlar om medvetenhet, närvaro och total ärlighet. Något som Erik hade missat tidigare. Man måste se sanningen. Bara då går det att bli fri.

www.medberoendepodden.se

Musik: Oh, The Ashes!