Bildningspodden

Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle.

Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte.

ANNIKA SANDÉN är docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid (Atlantis bokförlag, 2020).

Redaktion: Hedvig Härnsten, Anna-Maria Hällgren & Magnus Bremmer.

Ljudregi: Lars in de Betou


Musik: Oskar Schönning

Producent: Magnus Bremmer

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Hennes bana väckte stor uppståndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev en folkbildare om kvinnlig hygien och barns hälsa, en debattör för mer praktisk kvinnlig klädsel. Widerström verkade även för en mer jämställd syn på prostitutionsfrågan, en insats som beredde vägen fram mot Sveriges revolutionerande lagstiftning på 1900-talet. Bildningspodden introducerar en av svensk historias modernaste röster.

Gäster i studion är Lisa Öberg och Lena Hammarberg. Lisa Öberg är docent i historia, specialiserad på medicinhistoria. Lena Hammarberg är filosofie doktor i pedagogik. De är båda aktuella som skribenter i antologin "En Qvinna läkare! Doktor Karolina Widerström" (Appell förlag).

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varför var så många av kristendomens tidiga martyrer kvinnor? Och är tanken på att dö för sina övertygelser helt förlegad i vår sekulariserade, avförtrollade samtid? Bildningspodden reflekterar över martyrskapets idéhistoria och samtida relevans.

Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han är författare till boken Den ädla döden (Leopard förlag, 2013), som tecknar det västerländska martyrskapets idéhistoria.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön.

JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter.

Regissör: Lars in de Betou


Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.

Inläsare: Magdalena in de Betou

Musik: Oskar Schönning

Producent: Magnus Bremmer

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Månmätning" publicerades ursprungligen den 9 februari 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Döden på stranden" publicerades ursprungligen den 20 mars 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Rom – främlingarnas stad" publicerades ursprungligen den 7 mars 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen och rocken närmade sig varandra musikalisk, och förenades också av ett växande politiskt patos. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Litteraturvetaren Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Ljudvågor" publicerades ursprungligen den 2 maj 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Järnvägsromanen" publicerades ursprungligen den 28 februari 2020. För mer info liksom fler poddar essäer och filmer, besök anekdot.se.