Bildningspodden

På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den katolska regimen i Frankrike utplåna stora delar av Europas protestantiska maktelit. Historiker menar att den så kallade Bartholomeinatten slutgiltigt tog död på renässansens drömmar om frihet, förnuft och tolerans. Men vad vet vi egentligen om vad som hände? Anna Carlstedt återbesöker ett ökänt blodsbröllop.

ANNA CARLSTEDT är fil. dr i franska, författare och översättare. Hon är specialiserad på fransk renässanslitteratur och disputerade 2005 på en avhandling om Nostradamus. Carlstedt är verksam som utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset.

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Regissör: Lars In de Betou

Inläsare: Magdalena In de Betou

Vinjett: Oskar Schönning

Producent: Magnus Bremmer

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Surrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle vara ”befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning”, som den konstnärlige ledaren André Breton uttryckte det i ett berömt manifest från 1924. Men vad var egentligen det mest nyskapande med surrealismen som konströrelse? Finns det någon som kallar sig surrealist idag? Och varför stod regissören Luis Buñuel med stenar i fickorna på premiärvisningen av sin film ”Den andalusiska hunden” 1929?

Gäster i studion är Cecilia Sjöholm och Kristoffer Noheden. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Kristoffer Noheden är forskare i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar.

CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom senast med boken ”Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom” (2016) och är inom kort aktuell med en stor biografi över Carl Michael Bellman.

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Regissör: Lars In de Betou

Musik: Oskar Schönning

Inläsare: Carina Burman

Producent: Magnus Bremmer

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Kaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1700-talets kaffehus.

Men var bryggdes egentligen den första koppen kaffe? Var kommer smeknamn som "mocca" och "java" ifrån?Hur kommer det sig att de nordiska länderna är världens största kaffekonsumenter? Och är den traditionella kafékulturen på väg att dö ut?

Gäst i studion är Daniel Berg, ekonomihistoriker specialiserad på drogernas historia. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925".

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa.

LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter.

ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Ljudproducent: Lars In de Betou

Musik: Oskar Schönning

Inläsare: Lena Halldenius

Redaktör: Magnus Bremmer

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Alva Myrdal (1902–1986) var en av hjärnorna bakom det svenska folkhemmet. Tillsammans med sin make Gunnar Myrdal väckte hon många av de tankar om barnuppfostran, boende, befolkningstillväxt och välstånd som kom att forma den moderna välfärdsstaten. Deras bok "Kris i befolkningsfrågan" tillhör 1900-talets mest inflytelserika skrifter. Senare i sin karriär gjorde hon internationellt avtryck som nedrustningsförhandlare i FN, ett arbete som belönades med Nobels fredspris. Samtidigt är bilden av Alva Myrdal mångtydig. Var hon enbart en progressiv samhällstänkare eller också en av 30-talets iskalla socialingenjörer? Bildningspodden porträtterar en av det svenska 1900-talets mest inflytelserika tänkare.

Gäst i studion är Yvonne Hirdman, professor emerita i historia vid Stockholms universitet. Hirdman är genushistoriker, specialiserad på det svenska 1900-talet och utkom 2006 med biografin "Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal".

Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Sammansvärjningen bakom mordet på Caesar ville rädda den romerska republiken, men banade i stället väg för kejsardömet. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 före Kristus – och följer svallvågorna genom kulturhistorien.

Anekdot essä är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

ANEKDOT ESSÄ

Ljudproducent: Lars In de Betou

Redaktör: Magnus Bremmer

Inläsare: Magdalena In de Betou.

Musik: Oskar Schönning

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Vid sekelskiftet 1900 var kroppsbyggaren Eugene Sandow världens mest kända kropp. Hans muskler spreds på idolbilder, i medicinsk litteratur och i Sandows eget berömda träningsprogram. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia.

Gäster i studion är Patrik Steorn, Helena Tolvhed och Emma Pihl Skoog. Patrik Steorn är konstvetare och museichef vid Thielska galleriet i Stockholm. Helena Tolvhed är docent i historia vid Stockholms universitet. Emma Pihl Skoog är fil. dr i historia och arkivarie vid Stockholms tingsrätt.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Ljudproducent: Christine Ericsdotter Nordgren

Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och när tar egentligen allting slut? Bildningspodden rundar av säsongen med en svindlande timme om universums historia och framtid.

Gäst i studion är Erik Zackrisson, docent i astronomi vid Uppsala universitet. I avsnittet medverkar även Johan Kärnfelt, docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet och specialiserad på astronomins historia.

Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Ljudteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Så snart en katastrofal världshändelse inträffar kan man vara säker på att någon drar fram Nostradamus profetior. Hans profetiska renässansdikter påstås ha förutspått alltifrån Franska revolutionen till Hitler. Men vem var egentligen Nostradamus – eller Michel de Nostredame (1503-1566) som han egentligen hette? Bakom profeten finner vi den franske läkaren som ägnade ett yrkesliv åt att bekämpa pesten men förlorade hela sin familj till epidemin. Han var också astrologen som förutsåg tre kungars död och som ett resultat blev en av den franska drottningen Katarina av Medicis närmaste män. Bildningspodden fördjupar sig i en fascinerande livshistoria – och en makalös, 500-årig spåmanskult. 

Gäst i studion är Anna Carlstedt, fil. dr i franska, författare och översättare. Hon disputerade 2005 på en avhandling om språket i Nostradamus texter. Carlstedt är utbildningsledare på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Svenska Röda korset.

Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.