Bildningspodden

Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och bekännelserna? Och vad var en "visgosse"? Veckans avsnitt fördjupar sig i en av historiens värsta rättsskandaler.

Gäster i studion är Göran Malmstedt, Helena Bodin och Hjalmar Fors. Göran Malmstedt är professor i historia vid Göteborgs universitet, Helena Bodin är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Hjalmar Fors är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. 

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman.

Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman.

Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén.

Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.

Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna.

Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.

Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna.

Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven.

Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har den betytt för svenskarnas självbild? Veckans avsnitt spårar mytens seglivade historia och kryssar mellan svensk neutralitetspolitik, sexgalna lapplisor, lagstiftning om pornografisk press, blonda Ingor och progressiv sexualupplysning.

Gäster i studion är Nikolas Glover, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet, och Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer.

Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ...

Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och redaktör för Historisk tidskrift.

Avsnittet spelades in live inför publik den 6 november på hotell Scandic Haymarket i Stockholm.

Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Aristoteles är tillsammans med Platon den antika grekiska filosofins två absoluta storheter. Han levde på 300-talet f Kr, skolades i Platons akademi, arbetade några år som privatlärare åt Alexander den store, innan han återvände till Aten och bildade sitt eget banbrytande lärosäte, Lykeion. Aristoteles formulerade tankar på alla tänkbara filosofiska områden och lade grunden till den västerländska vetenskapen. Veckans avsnitt försöker sammanfatta Aristoteles tänkande och reda ut hans viktigaste idéer. Vad är en syllogism? Hur blir vi lyckliga, enligt Aristoteles? Varför anlade han en botanisk trädgård i Lykeion? Och vad skulle retorikern Aristoteles egentligen säga om de amerikanska valdebatterna mellan Trump och Clinton?

Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia.

Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare, kritiker och förläggare.

Avsnittet spelades in på på Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet i Stockholm. Inspelningstekniker: Klas Ekman.

Biildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.