Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mer om de, dem och dom

Läs Lisa Holms debattartikel från SvD

Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform.

Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom"

Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman

På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan?

Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden?

Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar?

Vad har ordet "swag" för genus?