Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!

Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:

Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter

Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kort

Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!

Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?

Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!

Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? 

En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.

Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan.

För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!

Praktiska tips:

Avsnitt 5: Samtal i klassrummet

Avsnitt 6: De viktiga första minuterna

Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!

Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.

Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/

En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/

En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/

Hur kan man göra istället?

Avsnitt 4: Vikten av tack

Avsnitt 7: Tänka positivt

Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter

Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort

Avsnitt  82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!

Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!

Ibland när jag bad elever samarbeta gjorde en allt och en satt och tittade på. 

För att samarbete ska fungera bra och eleverna ska lära av varandra, behöver de känna att de behöver varandra, att de är beroende av varandra i uppgiften. De behöver känna: “jag behövs och du behövs, vi klarar oss inte utan varandra!” Om de inte känner det, blir det ofta så att en gör allt. I detta avsnitt ger jag exempel på hur vi kan strukturera ett positivt ömsesidigt beroende i samarbeten, så att eleverna får större chans att lyckas tillsammans.

En kooperativ struktur jag ofta använde med elever är Turas om. Turas om stöttar förståelse, bygger gemenskap och gör att eleverna klarar av det enskilda arbetet bättre. Strukturen synliggör också lärandet och gör att jag som lärare räcker till bättre. I detta avsnitt berättar jag om hur “Turas om” kan användas för att stärka både lärande och samarbete. Häng med!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar!

Era mest lyssnade på avsnitt:

Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5

Mina favoritavsnitt:

Av 7, Av 50, Av 56, Av 72