På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.