VR Språket. Flerspråkiga barn - hur gör man?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma:
spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.
Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son.

Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?
Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som:
-varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?
- verb som inte slutar på -a, som tro och bo
- växt eller vuxit
- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning,
- två möte och tre smycke
- hushållar/hushåller
- slått, tatt och dratt  

Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.
Stark böjning -normal böjning:
spek     - spikade
skröv    -skruvade
net        -nitade, i betydelsen bromsa
              tvärt
röck      -ryckte
fek        -fikade
töt         -tutade
stack     -stickade (tröja)
tröck     -tryckte
slöt       -slutade

Och Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”