Har man inte svenska som modersmål kan vårt språk väcka frågor av ett lite annat slag. Några sådana ställs i veckans program av elever vid Folkuniversitetet i Göteborg. En del av dem studerar svenska för att de arbetar här, andra av ett helt privat intresse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar deras frågor:- varför sitter bestämd artikel i svenskan alltid på slutet? Liao Yi An från Taiwan undrar.-varför har svenskan så konstig ordföljd, till skillnad från italienskan?-vad betyder egentligen de små orden ju och väl? Roberto Cattaneo från Italien kan inte förstå deras betydelse och funktion.- Hank Wymeersch, Belgien, med modersmål nederländska tycker det är konstigt att man säger första, andra, tredje på svenska. Varför inte tvåde, som på tyska och nederländska?- Suzanne Dickson, Skottland, frågar varför svenskarna skapar så många egna ord för nya saker, varför använder man inte de internationella termerna?- André Hesselink, USA: Varför blandar svenskarna in så många engelska uttryck i vanligt tal? Var går gränsen?- Ronja Bischof från Schweiz undrar varför det heter fotbollsplan, men tennisbana och golfbana. På tyska finns bara ordet Platz.- Tobias Kuratle, också från Schweiz, frågar: Varför säjer folk hej Schweiz ibland när de hälsar på varandra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.