Klotet

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.

Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar el

Det som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.

Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.

Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.

Veckans Klotet borrar i konflikten.

Hör om konkreta förslag till lösningar.

Om vad som händer ifall det blir en gruva.

Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.

Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?

Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.

Skriv till oss: [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten och Anna-Karin Ivarsson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.

Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.Programledare: Niklas Zachrisson

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp.

Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem.

På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan.

Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop.

Så vad kan man göra för att minska utsläppen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö och Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.

Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.

Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.

Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.

Så är alla frågetecken utredda?

Programledare: Niklas Zachrisson.

Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.

Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Gustaf Klarin

Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.