Klotet

Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.

Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.

Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.

Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Sara Sällström och Stefan Nordberg

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Medverkande:

Clas Lek - kustfiskare

Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalpark

Charles Olsson - räk- och kräftfiskare

Erland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommun

Andrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet Nordregio

Annica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitet

Anna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukare

Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare

Anders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark

För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.

Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.

Miljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:

– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10 000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.

Medverkande: Chana Svensson, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med Markus Gustafsson, Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.

Reporter och programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.

Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.

Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.

Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.

Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.

Forskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.

Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden.

Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.

Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.

Nu börjar dock utvecklingen ta fart.

Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.

Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.

Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.

Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.

Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.

Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.

Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.

Skriv till oss: [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.

I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?

I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.

Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.

Skriv till oss: [email protected]

Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten