Klotet

Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.

–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort.

Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.
Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning.

Medverkande:

Debbie Borg - jordbrukare i Nebraska

Nick Brozovic - professor i jordbruksekonomi

Nate Nielsen - förman på Kingsley dam

Felicia Marcus - Stanforduniversitetets program Water in the West

Roric Paulmann - jordbrukare Nebraska

Bo Landin - biolog, författare, vetenskapsjournalist

Reporter: Anna Gjöres
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?

"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.

Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.

Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.

Här är några av svaren:

”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”

” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.

”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet”

”Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”

Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.

Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:

Helena Gellerman, L

Jessica Rosenkrantz, M

Kjell-Arne Ottosson, KD

Martin Kinnunen, SD

Lorentz Tovatt, MP

Rickard Nordin, C

Elin Segerlind, V

och Annika Strandhäll, S miljö- och klimatminister

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.

Stort paket som inte når målet

Men trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.

Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?

Medverkande:

Kevin Noone, klimatforskare.

Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,

Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.

Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät

Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.

Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.

Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.

Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.

Medverkande:

Markku Rummukainen, klimatforskare

Anna-Karin Ivarsson, reporter

Daniel Värjö, reporter

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SR

Maria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SR

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.

Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.

Medverkande:

Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska Riksmuseet

Mats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från Artdatabanken

Reporter: Gustaf Klarin

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.

Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.Medverkande:Mattias Forshage, entymologMats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitetMiljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från ArtdatabankenReporter: Gustaf Klarin

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.

Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.

Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten