Klotet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar.
Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.

Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.

Medverkande:

Aklima Parvin - klimatflykting

Sheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla

Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, Brac

Saleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i Dhaka

Zainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh.

Debdas Mandal - lantbrukare

Amarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementet

Asadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar.

Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskola

Tamanna Akter Akhi - student

Tahfimul Huq Joy - student

Gustaf Klarin - reporter Vetenskapsradion

Reporter: Naila Saleem

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.

Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.

Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag.

Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten, Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan Tollgerdt

Producent: Anders Wennersten

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.

EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.

Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.

Medverkande:

Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.

David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.

Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom

Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.

Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).

Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.

Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.

Niklas Zachrisson - Reporter

Musik - Olle Sjöström

Producent - Anders Wennersten

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.

Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.

Medverkande:

Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinning

Jonas Strandberg - affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfall

Henrik Dahlberg - platschef Renewcell

Patrik Lundström - vd Renewcell

Birgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.

Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på Naturvårdsverket

Reporter: Christer Suneson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar.

Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.

Medverkande:

Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKAB

Ebba Bush - energi- och näringsminister

Jan Moström - vd LKAB

Niklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.

Håkan Jonsson - styrelseordförande för Sametinget

Maria Unga - reporter på Sameradion

Matti Blind Berg - ordförande Samernas Riksförbund

Karin Kvartfordt Niia - Gabna sameby

Daniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning

Anna Lindhagen - skötselenheten Naturvårdsverket

Virginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionär

Maria Sunér - vd Swemin

Ursula von der Leyen - ordförande EU-kommissionen

Ulf Kristersson - statminister

Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SD

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Anders Wennersten

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.

Medverkande:

Lars Nordström, professor i elkraftteknik

Bo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska Kraftnät

Emad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid Northvolt

Tomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola

Björn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i Ludvika

Linnea Gustafsson, driftsingenjör Ellevio

Yvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall Eldistribution

Göran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnät

Peter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i Ludvika

Emma Nehrenheim, hållbarhetschef Northvolt

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Ulrika Björkstén

Producent: Anders Wennersten

Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande:
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespndent
Anna-Karin Ivarsson, reporter
Daniel Värjö, reporter

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.

Medverkande:
Martin Emtenäs, journalist och författare
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Lova Eveborn - ungdomsrepresentant
Torbjörn Eberhard - förhandlare för EU

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Sara Sällström
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.

Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.

FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.

Medverkande:

Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.

Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.

Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,

Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar – och sker i stor utsträckning helt i det dolda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.

--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.

Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.

EU:s roll och mål

Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.

Medverkande:

David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet

Mats Björsell - klimatanalytiker Naturvårdsverket

Heléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)

Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane Hub

Samuel Brohede - mätföretaget Fluxsense

Gustav Gerdes - drönarpilot

Lena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike

Sara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra Götaland

Eric Zinn - hållbarhetschef Göteborg Energi

Johan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm

Benny Johansson - terminalledare Gasum

Saila Horttanainen - kommunikationschef Nordion Energi

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten