Klotet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.

Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.

Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.

Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.

Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.

Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.

MEDVERKANDE

Erland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogen

Jan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.

Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLU

Per Bolund - Miljöpartiets språkrör

Kelsey Perlman - miljöorganisationen Fern

Ulf Kristersson - statsminister

Charlotte Nilsson - presskommunikatör Regeringskansliet

Erik Hellberg Meschaks - Naturvårdsverket

Mia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna

Viveka Beckeman - VD för Skogsindustrierna

Martin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar

Antonio Guterres - FN:s generalsekreterare

Peter Kullgren - landsbygdsminister

Mattias Lundblad - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna – inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.

Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.

Medverkande:

Hans Kreisel, vd för Nordion

David Kilberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen

Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH

Peter Enå - vice vd Inlandsbanan

Claes Fredriksson - vd Liquid wind

Rickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energi

Magnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCA

Cathrine Essén - kapten MV Ortviken

Frans Timmermans, EU:s klimatkommissionär

Niklas Zachrisson - Programledare:

Anders Wennersten - Producent:

Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.

Medverkande: Romina Pourmokhtari: klimatminister, Åsa Kasimir: våtmarksforskare, Helen Wahlgren: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, Hillevi Eriksson: Skogstyrelsen, Rikard och Marianne Åkesson: lantbrukare,

Reporter och programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Mer om återställandet av våtmarker i Sverige:

Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?
Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inne
SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbomben
SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning
SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?
P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockaderna
Naturmorgon 2023, Våtmarker värda att värna

Boken ”Vatten Land" 2022 av Bo Landin och Lennart Henriksson
Tidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om aktivisterna och om våtmarkerna som stridsfråga

Rapport från Naturvårdsverket 2009: Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringar
Rapport från Skogsstyrelsen 2023: Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.

Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.

Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Fanny Hedenmo

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.

Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.

Medverkande:

Filip Johnsson - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola

Vivi Samuelsson - närboende den planerade vindkraftsparken

Per Edström - projektledare Svea Wind offshore

Thomas Hallberg - ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergi

Jan Darpö - professor i miljörätt vid Uppsala Universitet

Peter Ardö - domare vid mark- och miljödomstolen i Växjö

Peter Tornberg - affärsutvecklingschef OX2

Johan Bagge - närboende den planerade vindkraftsparken

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna Nilsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.

Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt.
Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.

Fem viktiga slutsatser i rapporten:

1. Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC.

2. Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.

3. Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning.

4. Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen.
Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.

5. Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen.
De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen.
Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.

Medverkande:

Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anna-Karin Ivarsson

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?

1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?

Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.

Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. Jylhä

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.

Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.

Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länder

Medverkande:

Dr Priya Dutta - Indiska Folhälsoinstitutet

Mahaveer Golecha - Indiska Folhälsoinstitutet

Debashish Hayah - arkitekt och professor

Rajnish - företaget Amazon i New Delhi

Gautam Shekhar - callcenterarbetare Dehli

Izabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författare

Reporter: Marie-Louise Kristola

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna.

-Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet.

Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.

Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.

Medverkande

Ingemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gård

Wolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska Östergarnslandet

Gunnar Bendelin - vd för Nygarn Utveckling

Jörgen Lööf - vd för ElectriCity

Fredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaper

Claes Vendel Nylander - jurist vid Energimarknadsinspektionen

Magnus Jennerholm - Energicentrum, Region Gotland

Kalle Blomberg - vd Gotlands elnät AB

Sara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.

Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.

EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.

Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.

Medverkande:

Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.

David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.

Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom

Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.

Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).

Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.

Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.

Niklas Zachrisson - Reporter

Olle Sjöström - Musik

Anders Wennersten - Producent -

Staatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin Britten

Staatsorchester Stuttgart

Arvo Part Tabula Rasa

Etikett: ECM New Series

Norrlåtar - Visa från Erkheikki

Album: Folkmusik från Norrbotten

Bolag: Universal Music Ireland Ltd.

Sergio Cammariere - Oggi

Album: Sul Sentiero

Bolag: Capitol Records