Klotet

För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna.

Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.

Medverkande

Jan Bohnerth - tidigare anställd Exxon Mobil

Ploy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment institute

Filip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola

Fatih Birol - VD för Internationella Energirådet

Haitham Al Ghais - generalsekreterare OPEC

Mikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystem

Lauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.

Reporter - Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.

Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.

Medverkande:

Alexandra Birger Röör, SMHI
Erik Westin, Skogsstyrelsen
Ingela Olofson, skogsägare
Martin Sundström, skogsägare
Fredrik Daveby, skogsägare
Mattias Sparv, Skogsstyrelsen
Christian Rönnebring, SMHI
Adam Felton, SLU
Anders Egonson, skogsägare
Christina Henriksson, skogsägare
Lars Vikinge, skogsägare
Daniel Värjö, reporter Klotet

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.

Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.

Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Fanny Hedenmo

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Programmet sändes första gången i april i år.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.

Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.

COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.

Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner.

Medverkande i rollspelet:

Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.
USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.
Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.
Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.
EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.
Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.
Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.
Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.

Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.

Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.

Medverkande:
John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet
Mikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitet
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.

Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.

Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.

Medverkande:

Damian Carrington - miljöredaktör The Guardian

Lena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike

Daniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA

Flora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.

Mats Björsell - klimatanalytiker vid Naturvårdverket

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.

Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.

Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.

Medverkande:

Johan Frost - älgjägare

Mattias Frost - älgjägare

Tommy - älgjägare

Göran Ericsson - professor i viltekologi vid SLU

Ebba Henning Planck – viltspecialist på Skogsstyrelsen

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Anders Wennersten - producent

Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.

Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar

Medverkande:

Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten

Kenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kaj Török - hållbarhetschef MAX

Simon Evans - expert Carbon Brief

skriv till oss: [email protected]

Marie-Louise Kristola - Reporter

Niklas Zachrisson - Programledare

Anders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.

Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.

Medverkande:

Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg
Karin Fritz, matsvinnsexpert Livsmedelsverket
Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet
Jonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i Jönköping
Karin Lindow, matsvinnsexpert Jordbruksverket
Ted Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun
Mattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik
Pradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i Helsingborg

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.

Medverkande:

Mattias Öberg - toxikolog KI

Herman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, Kallinge

Martin Johansson - ledamot PFAS föreningen, Kallinge

Lollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, Kallinge

Eva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitet

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent