Klotet

Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.

Medverkande

Kelvin Passfield - miljöorganisationen Te Ipukarea Society

Hans Smit - vd gruvbolaget Moana minerals

Somi Tatola - försäljare Cook-öarna

Donna Smith - försäljare Cook-öarna

Espen Hauge - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobank

Lars-Rune Sandstå - geolog på norska Sokkeldirektoratet.

Hilde Braut - underdirektör på norska Sokkeldirektoratet

Per Elinder Liljas - frilansjournalist

Carina Holmberg - Sveriges Radios Norgekorrespondent

Thomas Dahlgren - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.

Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.

Medverkande

Åsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska Rådet

John Hassler - professor nationalekonomi

Romina Pourmokhtari - klimatminister (L)

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.

Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren.

Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.

Medverkande:

Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet

Karin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI

Kenneth Persson - forskningschef på Sydvatten

Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighet

Lotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbad

Eva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommun

Mikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommun

Jan-Erik Persson - översvämningsdrabbad

Göran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommun

Reporter och programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.

De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.

Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.

Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.

MEDVERKANDE

Stefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf

Léon Chafik - oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.

Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London

Peter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.

Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.

Chad Greene - forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory

René van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.

Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon. Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.

Medverkande:

Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafik

Fredrik Beckius – Affärschef på Transdev

Kent Grängfors -verkstadschef på Solaris

Jimmy Pettersson – driftsingenjör Hynion

Frida Jahnke – drivmedelsansvarig Maserfrakt

Jan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämnden

Jazaer Dawody - vätgasexpert Energimyndigheten

Peter Enå – vd Hydri AB

Maria Grahn – forskare Chalmers

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.

Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.

Programmet sände första gången 15 oktober 2023.

Medverkande:

Damian Carrington - miljöredaktör The Guardian

Lena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike

Daniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA

Flora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.

Mats Björsell - klimatanalytiker vid Naturvårdverket

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Musik som spelas i programmet:

• Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and Fall

  Album: Power Tool Sound Effects

  Bolag: Hot Ideas 2016

I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorter

Följ med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått?

Medverkande:

Dani Meyer - alpinist

Ruzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska Davos

Urs Elminger - Gothard Sportbahnen AG

Erik Huss - glaciolog och miljökonsult

Antoine Blanc - service de restauration des terrains en montagne

Ludovic Ravanel - permafrostforskare

Niklas Zachrisson - programledare

Kristian Åström - reporter

Marie-Louise Kristola - reporter

Anders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.

Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.

MEDVERKANDE

Fredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i Danmark

Erik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.

Anna Gunnarsson - jurist på Konsumentverket

Tom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i Paris

Oana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i Paris

Majkel Sten – mässbesökare

Tony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M Sverige

Fredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,

Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Lasse Edfast - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.

Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.

Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.

Medverkande

Anna-Maria Fjällström – renskötare i Arjeplog

Ninis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitet

Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Andreas Aldervi - tekniker

Anders Wennersten - producent

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.

Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.

MEDVERKANDE

Björn Gunér - reporter Vetenskapsradion

Erik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHI

James Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute

Ilona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms Universitet

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent