För 100 år sedan fick kvinnorna till slut sin rösträtt även i Sverige - men varför blev vi sist i Norden och vilka var egentligen de här rösträttskvinnorna? Och hur låter debatten post-metoo?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 100 år sedan den kvinnliga rösträtten drevs igenom i riksdagens båda kamrar, efter flera decenniers kamp. "Rösträttskvinnorna", som företrädarna förenklat klumpades ihop som, var egentligen ett brokigt kollektiv. I en reportageserien "Eld och glömska åt dessa rader" har reportrarna Anna Tullberg och Mattias Berg rest bakåt i historien och ned i arkiven för att försöka förstå vilka de var och vad som drev dem. I seriens första del hittar de ett av rösträttsrörelsens epicentrum vid ett matsalsbord i en magnifik villa i Karlstad.

Vad handlar debatten om post-metoo? Det är ungefär ett och ett halvt år sedan metoo-hösten 2017, där uppropen mot sexuella trakasserier och övergrepp i bransch efter bransch avlöste varann. Igår höll Publicistklubben en debatt med rubriken "När skiten träffar fläkten: Ska vi rätta oss efter mobben?" - P1 Kulturs Matilda Källén var där.

Dagens essä från OBS går vidare i serien om skiljetecken. Utropstecknet är ett omdiskuterat tecken i vår tid. Vissa vill se det som en symbol för den ilskans tidsålder som vi sägs leva i, samtidigt som många, särskilt yngre, uppfattar det som glatt och käckt. Men ett utropstecken kan också representera något mycket mer djupgående, det vet kulturskribenten Kristina Lindquist av egen erfarenhet.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson