
Sign up to save your podcasts
Or


Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.
– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.
”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behållerEtt annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.
– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.
Språkfrågor om norrländska dialekterÄr det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.
Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?
I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?
Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?
På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?
Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?
Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
By Sveriges Radio4.8
2020 ratings
Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.
– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.
”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behållerEtt annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.
– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.
Språkfrågor om norrländska dialekterÄr det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.
Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?
I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?
Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?
På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?
Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?
Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

10 Listeners

29 Listeners

59 Listeners

11 Listeners

9 Listeners

10 Listeners

5 Listeners

0 Listeners

5 Listeners

1 Listeners