Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter.

– Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus.

– Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå.

Så här många förstår inte orden

Jobbskatteavdrag: 4 av 10

Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10

Bonus malus: 7 av 10

Talmansrunda: 8 av 10

Samhällskontraktet: 8 av 10

Läs mer om Novus undersökning här!

I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig.

Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav.

– Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk.

I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare.

– Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.

Programledare och producent: Emmy Rasper.