
Sign up to save your podcasts
Or
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.
– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.
Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?
– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?
”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare
Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?
Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?
Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?
Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?
Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten
Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).
Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
4.8
2020 ratings
Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.
– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.
Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?
– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Språkfrågor om missförstådda metaforerÄr det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?
”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare
Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?
Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?
Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?
Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?
Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmetVara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten
Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).
Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
28 Listeners
4 Listeners
9 Listeners
10 Listeners
64 Listeners
12 Listeners
9 Listeners
0 Listeners
8 Listeners
2 Listeners