Småbrukarpodden

Enarmade småbrukaren, Tess gör mycket på gården.
Mattias är opererad så Tess passar på att bli förkyld.

Så kommer du igång med surdegsstarter och att baka surdegsbröd
Jäst är något som ses som en nationell angelägenhet innan krisen eller kriget kommer. Att vara beroende av en produkt är feltänkt i kristid. Då är det mycket bättre att kunna göra sin egen surdegsstarter för att vara oberoende av jäst (och kunna baka ett bättre bröd med)

Så här gör du din egen surdegsstarter

1. Blanda 150 g vatten med 150 g mjöl i en burk med lock. Förslagsvis grovt rågmjöl eller en blandning av grovt rågmjöl och vetemjöl. Konsistensen ska bli som tjock våffelsmet, du kan behöva tillsätta mer vatten för att uppnå detta. Degen ska inte vara för torr, utan tjock och smetig. Det gäller alltid när du matar din surdeg.
   Skruva på locket på burken och ställ varmt, ca 25 grader.
   
   
2. Låt burken stå men rör om två gånger varje dag för att syresätta degen.
   
   
3. Dag 3-4 märker du att degen börjar bubbla sig, då vet du att den är vid liv, då är det dax att mata degen. Häll av allt utom 50 gram och mata med lika delar vatten och mjöl. Lika delar innebär att du tar 50 g surdeg, 50 g vatten och 50 g mjöl. Detta är att mata enligt 1-1-1 principen (det finns flera).
   Stäng locket och låt burken stå på sin varma plats. 
   
   
4. När surdegen i burken dubblats och är ordentligt bubblig, kan du göra om processen, dvs. Behålla 50 g och mata med 50g vatten och 50 g mjöl. 
   När degen dubblats konsekvent minst 3 dagar i följd på ca 4 timmar så kan du prova att baka på den.
   Det är viktigt att tänka på att du måste mata degen minst 1 gång per dag så länge som den står framme. 

En surdeg blir bättre och bättre ju mer man använder den, så bli inte besviken om ditt första bröd inte blir så högt och luftigt som du har föreställt dig. Om du fortsätter att mata och använda surdegen kommer du upptäcka att jäskraften blir allt starkare.

Göra rovgubbar - en gammal "hederlig" tradition.

Äkta Vara testar bacon
Bacon består i sin renaste form av saltad och rökt fläsksida. Saltet och röken är ett traditionellt sätt att förlänga hållbarheten på köttet.
Vissa tillverkares produkter innehåller bara kött och salt, andra innehåller hela tio ingredienser. Det visar Äkta varas granskning av 21 sorters bacon. Vilken väljer du?

Bäst i test blir Melins Bacon gourmet och Gröna gårdar Bacon. De är gjorda utan tillsatser, rökta med riktig rök och är dessutom tillverkade i Sverige av svenskt ekologiskt kött. Det får därför full pott, tio poäng. Strax därefter hamnar Tulip Ekologiskt bacon, som får en poängs avdrag då den är tillverkad i Tyskland och av danskt kött. 
Samtliga tre är märkta med Äkta varas Ä-märke.

Gudruns (vår favorit) fick 5 poäng av 10 möjliga. Eldorado bacon innehåller inte bara sidfläsk utan även "protein från gris' på fjärde plats i ingredienslistan... Mattias får i läxa att maila dem och fråga. 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Årets julklapp är inte unisexdoft utan att bli grisfadder.

Förberedelser inför vintern och operation börjar gå ihop nu.

Det kom snö! 25 cm! Mattias fick köra belossnöslungan

Är Harry kär i Tess?

Jäst är av nationellt intresse
https://www.instagram.com/p/DCYmtiPu9nQ/?igsh=MXY3ejg3eHBobG5kdA
Är det inte bättre att lära sig surdeg istället? Då har vi preppat hela nationen för att baka istället.

Hos Lilla surdegsbageriet kan du beställa gott surdegsbröd och i podden Lilla Surdegspodden lär du dig mer om att baka med surdeg.

”På våren fällde de träden, som sedan fick ligga och torka i två år. När träden var riktigt torra, satte de eld på dem. Då allt brunnit upp på marken där de tänkt odla, och askan svalnat, sådde de en speciell råg, svedjeråg, över hela området. Först året efter var rågen klar att skördas. Men då kunde de skörda betydligt mer än om de sått vanlig råg. Ja, en del säger att svedjerågen gav hundrafalt igen.” 

Ett utdrag ur ”Där Eldarna Dånade” – boken som berättar om både kvinnor och män och deras livsöden i Bergslagen.  Utgiven av Ekomuseum Bergslagen, säljs via bland annat Adlibris och Bokus.com . 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias är lite extra snurrig i avsnittet men trots det så pratar vi om:
Flytta gris
Gräva gropar blev bygga trapp
Samla in småplock inför vintern
Bygga staket för Samuraj
Foodmakerutbildningen, hur går det?:

• Förädling, råvarukunskap, produktkvalitet och affärsplan
• Livsmedelssäkerhet och lagstiftning (samt HACCP) 
• Produkt och tjänsteutveckling, innovatiionsarbete
• Affärsmetodik och Företagsekonomi
• Arbetsledning i mathantverksföretag
• Digital teknik, marknadsföring, logistik och produktion
• LIA
  
  

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Eva Ekeblad och potatisens potential
Spanjorerna hade med sig potatis – »jordäpplen« – till Europa från Sydamerika i kölvattnet efter Christofer Columbus resor. Efter att den första potatisen satts i spansk jord vid mitten av 1500-talet utvecklades rotfrukten successivt och spreds sakta men säkert norrut genom Europa.

Samtidigt, under 1600-talets lopp, importerades potatisplantor till England och till centraleuropeiska länder från Nordamerika. Med tiden nådde plantan våra breddgrader och till Sverige anlände den med början under andra halvan av 1600-talet. Till Norge kom den under första halvan av 1700-talet.

Efter en ljum start blev potatisen het i Sverige i mitten av 1700-talet. Det var kärva hungertider och mycket av det spannmål som borde gå till mat gick till brännvinsframställning. Eva Ekeblads forskning om hur potatis kan bli både bröd och brännvin fick därför rejält genomslag och gav henne inte bara en plats som första kvinna i vetenskapsakademien. 

Rönen nådde dessutom tusentals husmödrar landet runt då hennes rapport blev bilaga till akademiens almanacka – 1700-talets mest spridda skrift i Sverige efter Bibeln. Men trots detta har denna kvinnliga kemipionjär fått en undanskymd roll i historieböckerna.

Tess blev biten i baken.
Galten Harry rymde och det slutade med att Tess blev nafsad i baken av galten. Hela historien hör du i podden men några viktiga lärdomar finns det
Skapa alltid relationer med dina djur. Öva dem också på något "godis" så de vet att de skall komma när du skramlar.
När ett djur rymmer så stänger du av elen till hagen. Öppna upp hagen så du kan gå in i den. Ta något i handen som du kan avleda djurets uppmärksamhet med om det behövs. Gå lugnt och stilla.

Onödigaste prylen du har köpt
Vi delar med oss av de onödigaste prylarna vi köpt. Tess säger duschkabin och Mattias säger vattensäck till skottkärra. Vilken är den onödigaste prylen du köpt?

Tess slänger ur sig Veckans fråga:
Vilken är den ovanligaste/mest oväntade arbetsplatsolyckan du råkat ut för? 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Det är vanligt att folk säger att två rönnbär om dagen är supernyttigt. Rönnbär är superbär och innehåller massor av c-vitamin. Tar du två rönnbär om dagen har du tillgodosett c-vitaminbehovet för dagen.
Först och främst, har du c-vitaminbrist? Troligen inte. Äter du något så när så tillgodoser du dina behov. Och gör du inte det har du större problem än c-vitaminbrist. Om du inte har brist, varför dosera något som du inte behöver?
Rönnbären tappar en hel del beska/strävhet nu när de utsatts för första frosten. Du kan göra sylt, saft, gele etc på dem.

I övrigt så pratar vi idag om:
Primöräggen
Frosten
Getterna leder med 3-1
Sätta vinteehagar, städa och rensa
Mattias hugger ved
Vatten på vintern, vad finns det för "gds lösningar" Tess skall packa halm i bildäck. Mattias skall använda dubbla väggar och fogskum.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sammanfattning: Dokumentären lämnar mycket att önska. På många plan. Möjligen är det en intressant kartläggning över hur maskininlärning kan användas för att tolka stora dataset av ljud.

Vi har sett dokumentären Om grisar kunde tala på SVT Play.

De tar sig an att försöka förstå grisars ljud och att kunna applicera dem som någon form av mätetal på om grisar är glada på konventionella, ekologiska ellerfrigående gårdar.

Påståendet är att de spelat in över 15000 ljud på gårdar i Danmark och Tyskland.
I realiteten harde spelat in grisljud från en eller två grisar i en tyst miljö. Sedan harde spelat in 15 min ljud/timme under sju dagar i nio olika djurstallar.
I den publicerade studien skriver de "7414 calls produced by 411 pigs". Varför det skiljer vet jag inte.

Algoritmen är tränad på en gris i tyst miljö. Sedan applicerar de den på data från extremt bullriga miljöer med massor av grisar.

Algoritmen är dessutom antropomorfisk. Dvs att vi människor har tagit djurs beteenden och applicerat mänskliga känslor på ljud vi inte förstår.

Sedan har de tagit de ljud de lyckats isolera och tränat en AI för att upptäcka samma ljudmönster i inspelningar.
Det har sedan lett till att ljud isolerats och de mönster de visar mappas mot det ljudet vi tror de utstöter vid vissa känslolägen

Ingen av medhjälparna som startade studien var med och slutförde den
I programmet hävdar de att grisar de inte träffat har hög puls och höga kortisolnivåer i grisen? Detta baserat på ett inspelat, redigerat och isolerat läte. Inget i studien visar på puls/kortisolprover

400000 grisar transporteras varje dag i Danmark

Den vetenskapligste delen kommer från mätningar som gjorts på slaktkroppar av gris under lång tid. Där mäts kött från eko/konventionellt.
Det som mäts är:
- Ph
- Kött andel i slaktkroppen - högre andel kött = lägre kvalitet
- Köttets kemiska sammansättning (fett, protein, bindväv, vatten)

Det finns ingen skillnad mellan konventionell och eko. Transporten är boven.
Det finns ingen mätning kring smak.

På ytterst oklara grunder så anser de att en konventionell grisuppfödning är det som producerar mest positiva läten. Det råkar vara den tyska gården.

Artikeln i Nature https://www.nature.com/articles/s41598-022-07174-8

https://scholar.google.com/citations?user=XMZCydwAAAAJ&hl=en

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Norrskenssäsongen är här
Första frosten har kommit.
Vinterbona för djuren är viktigt nu när vintern står för dörren.
Galten Harry bor in sig mer och mer. Han har även upptäck att elnätet är farligt
Gör inget utan att ha en plan - eller Mattias blev besegrad av getterna

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Galten Harry
Vi har äntligen fått tag på en Linderödsgalt som går att genbankansluta. Harry heter han och han är i skrivande stund 1½ år gammal. Först skall han få gå i potatislandet. Sedan skall han få gå nära GrisMorsan och bekanta sig med henne. Efter det skall de gå tillsammans och då blir det making bacon :)

Morsan byter nu namn till Sally. Förstår du referensen så kommentera i vårasociala medier!
Tack till Felicia, Caroline, Tommy och alla andra inblandade

Självsådd potatis
Tess skördade det sista av potatisen. Är det vinterpotatis eller självsådd
Potatis som ligger i marken ett år blir angripen av sjukdomar och skadedjur. Det rekommenderas inte!

Solros och råg
I gamla potatislandet skall vi inte odla potatis nästa år. Om vi inte odlar något specifikt så är Tess sugen på en solrosdjungel. Det är inte bara glatt och fint utan blir utmärkt till hönsen med. Mattias, han är i vanlig ordning sugen på råg. När vi diskuterade växtföljdsordning och strategier kom vi på rågen är ju tvåårig!
Såom vi sår solrosor och råg samtidigt så kan vi skörda solrosor år ett och råg år två. Snacka om bra strategi!

Fröodling
Att bli självförsörjande på fröer är inte svårt, det tar bara lite tid. Börja med en gröda som du tycker om att odla och som du äter mycket av - till exempel ärtor.

Låt ärtbusken frodas - välj ut några av de som växer fortast och är friskast och ger mest skörd. Knyt ett band runt stammen i toppen på de du vill spara. När det är dags att skörda så klipper du av hela plantan och hänger den upp och ner för att torka. Grönmassan gör att ärtorna torkar bra.

När allt är torrt mosar du sönder ärtskidorna och samlar upp ärtorna i en bunke. Blås på ärtorna samtidigt som du kastar upp dem försiktigt i luften. Då blir du av med alla skal och växtrester. Du kan göra detta utomhus när det blåser med.

Ärtorna sparar du i en papperspåse som du lagrar mörkt, torrt och svalt.

Det här är principen. Det spelar ingen roll om det är linfrö, blommor, blomkål eller något annat.
Rotfrukter (som morötter) behöver två år så de utvecklar roten år ett. Den skördardu inte utan markerar bara läget på. År två går den i blom och du kan då skörda fröna enligt ovan.

Att odla fröer gör dig självförsörjande samtidigt som du sparar en hel del pengar!

Ett tipsär att välja en eller två nya grödor per år att fröodla. Det är lätt att det blir för mycket annar och odling skall ju vara kul. Håll ambitionen nere och njut av livet istället! 

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Mattias går i väntans tider? På vad? Gissa på för nu är Småbrukarpoddens sommaruppehåll över

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vad betyder mycket rönnbär i träden?
https://www.skogsaktuellt.se/artikel/41581/myten-om-ronnbar-avslojad.html

Rönnen producerar oftast bär i cykler. Ett år mycket bär, nästa åt mindre bär.
Sedan beror mängden bär på hur sommaren var när blomknopparna anläggs.
Om det varit gott om rönnbärsmal påverkar detta mängden bär med.

Folktromässigt är dalälven en ungefärlig gräns för var mycket rönnbär indikerar lite snö (norröver) eller mycket snö (söderöver) men det finns också lokala variationer.

Logiken bakom myten är att rönnen skall kunna känna av framtiden och då framförallt kommande vinters snömängd. Rönnen skall genom att känna av snöfallet i framtiden justera mängden bär så att snötyngd och bärtyngd inte blir för mycket så grenarna knäcks.

Även om det nu är mycket rönnbär ett år så kan du roa dig med att titta på rönnen i november/december. Då är det inte särskilt mycket bär kvar.

Många ätliga bär är till för att ätas av olika djur och sen spridas med deras avföring. Så träden och buskarna satsar sin sista energi inför vintersömnen på att söta till bären.

Det är därför man ska vänta med att plocka bär som rönnbär och slånbär tills den första frosten har kommit.

Det går att plocka innan och frysa med, men då missar du den sista skjutsen av näring som trädet trycker in i bären.

https://tidningensyre.se/2021/3-september-2021/ronnbar-och-slanbar-ar-hostens-guldkant/
.
Grisen rymde. Nu behöver vi inte skörda squash i alls fall :) Potatislöken klarade dig i alla fall!

Studsmatteskelett. Vi återbrukar andras rat till värdefull saker på gården.

När skall vi skörda rågen egentligen
Potatislök, vitlök, potatis är annat som skall skördas. Lars (10/8) plockar potatislöken och 11e september skall potatisen upp.

Gräsklipp till höns. Nej det är inte farligt och nej avgaser fastnar inte i gräsklippet

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)