De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring.– Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist.<h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om restmorfem</h2>Är ”ursäkta” ett restmorfem?Vad betyder ”körs” i ”körsbär”?Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”?Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån?Vad betyder ”berått”?Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”?<h2 class="mellanrubrik">Mer om restmorfem</h2>Läs <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://libris.kb.se/0h984r5b3k0xp66?_q=ord">Ord av Gunlög Josefsson</a> (2005)Slå i <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://spraakbanken.gu.se/karp-red/?mode=soederwall">Söderwalls medeltidsordbok</a>Slå i <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://svenska.se/?q=&exactMatch=true&activeTab=saob">SAOB</a>Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring. – Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om restmorfemÄr ”ursäkta” ett restmorfem? Vad betyder ”körs” i ”körsbär”? Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”? Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån? Vad betyder ”berått”? Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”?Mer om restmorfemLäs Ord av Gunlög Josefsson (2005) Slå i Söderwalls medeltidsordbok Slå i SAOB Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring.– Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om restmorfemÄr ”ursäkta” ett restmorfem?Vad betyder ”körs” i ”körsbär”?Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”?Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån?Vad betyder ”berått”?Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”?Mer om restmorfemLäs <a href="https://libris.kb.se/0h984r5b3k0xp66?_q=ord" rel="noopener noreferrer">Ord av Gunlög Josefsson</a> (2005)Slå i <a href="https://spraakbanken.gu.se/karp-red/?mode=soederwall" rel="noopener noreferrer">Söderwalls medeltidsordbok</a>Slå i <a href="https://svenska.se/?q=&amp;exactMatch=true&amp;activeTab=saob" rel="noopener noreferrer">SAOB</a>Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.<h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet</h2>Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?<h2 class="mellanrubrik">Läs Gustav Vasas bibel</h2>Läs! <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Anonym/titlar/BibliaGV">En faksimil av Gustav Vasas bibel</a> som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Avsnittet publicerades första gången 2023.

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel. I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning. En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning? Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes? Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda? Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel? Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus? Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket? Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?Läs Gustav Vasas bibelLäs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Avsnittet publicerades första gången 2023.

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?Läs Gustav Vasas bibelLäs! <a href="https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Anonym/titlar/BibliaGV" rel="noopener noreferrer">En faksimil av Gustav Vasas bibel</a> som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Avsnittet publicerades första gången 2023.

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor.I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk.– I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.<h2 class="mellanrubrik">Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?</h2>– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman.– Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.<h2 class="mellanrubrik">Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?</h2>Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.”– Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist.– Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.<h2 class="mellanrubrik">Mer om språk i litteraturkritiken</h2>Läs Mikaela Blomqvist: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.gp.se/kultur/kulturdebatt/varfor-sager-ingen-sanningen-om-tone-schunnesson-.3e929b3e-33d6-4e61-91dd-ece12996a099">Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?</a>.Läs <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://libris.kb.se/7vk8l44d51m6ks1p">Tone Schunnessons bok Ultravåld.</a> Läs Maria G Francke <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.sydsvenskan.se/kultur/sagningen-av-tone-schunnesson-ar-ett-han-mot-dig-och-mig-och-alla-andra-som-gillat-ultravald/">Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”</a>. Läs Ylva Perera: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.aftonbladet.se/kultur/a/m0lrdO/orimligt-att-likna-boken-vid-en-barnteckning">Orimligt att likna boken vid en barnteckning</a>. Läs Ludvig Hertzberg: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svd.se/a/L4qva4/ultravald-av-tone-schunnesson-darfor-hyllas-det-daliga-spraket">Därför hyllas det ”dåliga” språket</a>. Läs Olle Josephson: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svd.se/a/M70PM5/debatten-om-ultravald-av-tone-schunnesson-innehaller-bokens-forsta-mening-ett-sprakfel">Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel?</a>Läs boken <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://libris.kb.se/qcbdb9sgnllg1ckb#work-record">Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess</a> av Ylva Byrman (från 2026)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor. I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk. – I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman. – Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.” – Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist. – Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.Mer om språk i litteraturkritikenLäs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?. Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld. Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”. Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning. Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket. Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel? Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor.I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk.– I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.Är det dåligt med svengelska i svensk litteratur?– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman.– Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.Är det ett språkfel i första meningen i boken Ultravåld?Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.”– Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist.– Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.Mer om språk i litteraturkritikenLäs Mikaela Blomqvist: <a href="https://www.gp.se/kultur/kulturdebatt/varfor-sager-ingen-sanningen-om-tone-schunnesson-.3e929b3e-33d6-4e61-91dd-ece12996a099" rel="noopener noreferrer">Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?</a>.Läs <a href="https://libris.kb.se/7vk8l44d51m6ks1p" rel="noopener noreferrer">Tone Schunnessons bok Ultravåld.</a> Läs Maria G Francke <a href="https://www.sydsvenskan.se/kultur/sagningen-av-tone-schunnesson-ar-ett-han-mot-dig-och-mig-och-alla-andra-som-gillat-ultravald/" rel="noopener noreferrer">Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”</a>. Läs Ylva Perera: <a href="https://www.aftonbladet.se/kultur/a/m0lrdO/orimligt-att-likna-boken-vid-en-barnteckning" rel="noopener noreferrer">Orimligt att likna boken vid en barnteckning</a>. Läs Ludvig Hertzberg: <a href="https://www.svd.se/a/L4qva4/ultravald-av-tone-schunnesson-darfor-hyllas-det-daliga-spraket" rel="noopener noreferrer">Därför hyllas det ”dåliga” språket</a>. Läs Olle Josephson: <a href="https://www.svd.se/a/M70PM5/debatten-om-ultravald-av-tone-schunnesson-innehaller-bokens-forsta-mening-ett-sprakfel" rel="noopener noreferrer">Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel?</a>Läs boken <a href="https://libris.kb.se/qcbdb9sgnllg1ckb#work-record" rel="noopener noreferrer">Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess</a> av Ylva Byrman (från 2026)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Våra lyssnare har väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.<h2 class="mellanrubrik">”Också inte” istället för ”inte heller”</h2>En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort? – ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.<h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om nutida uttryck</h2>Vad betyder egentligen ordet narrativ?Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”?Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”?Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam?Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte?Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?<h2 class="mellanrubrik">Mer om nutida uttryck och samtida grammatik</h2>Läs <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://svenska.se/grammatik/">Svenska akademiens grammatik (SAG)</a>.Läs <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://runeberg.org/sprkstil/1918/0222.html">Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg</a> från Tidskriften Språk och stil (från 1918).Läs <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://svenska.se/?q=hj%C3%A4lpsam&exactMatch=true&activeTab=saob">SAOB om ordet ”hjälpsam”</a>.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.”Också inte” istället för ”inte heller”En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort? – ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om nutida uttryckVad betyder egentligen ordet narrativ? Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”? Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”? Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam? Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte? Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?Mer om nutida uttryck och samtida grammatikLäs Svenska akademiens grammatik (SAG). Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918). Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> – Våra lyssnare har väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.”Också inte” istället för ”inte heller”En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort? – ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om nutida uttryckVad betyder egentligen ordet narrativ?Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”?Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”?Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam?Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte?Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?Mer om nutida uttryck och samtida grammatikLäs <a href="https://svenska.se/grammatik/" rel="noopener noreferrer">Svenska akademiens grammatik (SAG)</a>.Läs <a href="https://runeberg.org/sprkstil/1918/0222.html" rel="noopener noreferrer">Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg</a> från Tidskriften Språk och stil (från 1918).Läs <a href="https://svenska.se/?q=hj%C3%A4lpsam&amp;exactMatch=true&amp;activeTab=saob" rel="noopener noreferrer">SAOB om ordet ”hjälpsam”</a>.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Uttrycken som ni stör er på

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.<h2 class="mellanrubrik">Vissa hemliga språk skapas från grunden</h2>Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.<h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om hemliga språk</h2>Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?Kommer ordet fika från månsing eller backslang?Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?<h2 class="mellanrubrik">Mer om hemliga språk</h2>Lyssna på OBS: Radioessän om <a class="internal-link" target="_self" href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hildegard-av-bingen-och-sprakets-lysande-gronska">Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota</a> (från 17 augusti 2026).Boken <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://libris.kb.se/fxqmcq3r4fvt5lb">Slang och hemliga språk av Gösta Bergman</a> från 1964.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående. – Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Vissa hemliga språk skapas från grundenÄnnu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk. – Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hemliga språkVarifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska? Kommer ordet fika från månsing eller backslang? Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing? Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag? Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?Mer om hemliga språkLyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026). Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Vissa hemliga språk skapas från grundenÄnnu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hemliga språkVarifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?Kommer ordet fika från månsing eller backslang?Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?Mer om hemliga språkLyssna på OBS: Radioessän om <a href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/hildegard-av-bingen-och-sprakets-lysande-gronska" rel="noopener noreferrer">Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota</a> (från 17 augusti 2026).Boken <a href="https://libris.kb.se/fxqmcq3r4fvt5lb" rel="noopener noreferrer">Slang och hemliga språk av Gösta Bergman</a> från 1964.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Veckans program handlar om rättsfonetik. Lyssnarfrågor om grammatik besvaras av prof. Lars-Gunnar Andersson

Veckans program handlar om rättsfonetik. Lyssnarfrågor om grammatik besvaras av prof. Lars-Gunnar Andersson

Veckans program handlar om rättsfonetik. Lyssnarfrågor om grammatik besvaras av prof. Lars-Gunnar Andersson

Språket 2006-10-10

<a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

<a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>

Språket

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 2006-10-03

Om svenskundervisningen för invandrare och diskussion om du-reformen. Medverkande prof. Lars-Gunnar Andersson. Red. Anna Lena Ringarp

Om svenskundervisningen för invandrare och diskussion om du-reformen. Medverkande prof. Lars-Gunnar Andersson. Red. Anna Lena Ringarp

Om svenskundervisningen för invandrare och diskussion om du-reformen. Medverkande prof. Lars-Gunnar Andersson. Red. Anna Lena Ringarp

Språket 2006-09-26

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk

Språket 2006-09-19

Språket 2006-09-12

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Science

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=program_spraket" rel="noopener noreferrer">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Share Språket

Sign up to save your podcasts

Språket

Språket episodes

About Språket

Best of Språket

More shows like Språket

Vetenskapsradion Historia

P1 Dokumentär

Historiepodden

Allt du velat veta

Bildningspodden

Vetenskapsradion

Naturmorgon

Vetenskapspodden

Harrisons dramatiska historia

I hjärnan på Louise Epstein