Språket

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.

– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.

Hur definieras diminutiv?

Saknar svenskan diminutiv?

Hur skapas diminutiv i olika språk?

Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?

Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?

Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?

Vad finns det för personnamn som är diminutiver?

Tjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.

Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv

Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver

Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)

Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.

– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket

Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.

Varför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?

Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?

Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?

Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?

Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?

Varför stavas ordet genre som det gör?

Artikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)

65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010

Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA

ɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)

ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)

symbol för tje-ljudet

ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.

Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".

– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.

– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.

Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?

Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?

Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?

Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?

Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?

Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?

Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?

Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?

Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?

Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?

Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)

Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)

Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)

Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.

– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.

Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.

– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.

Språket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet.

– Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.

Ett företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?

Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?

Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?

Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?

Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?

Krisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)

Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.

Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström

Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper.

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.

– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Vad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?

Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?

Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?

Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?

Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?

Har ordet räkenskap något med skåp att göra?

Vad ordet aktie för bakgrund?

Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."

momentum

"risken är på uppsidan"

"underliggande affär"

produktportfölj

managera

lågkonjunktur

bank

konto

saldo

skatt

inflation

"växa företaget"

räkenskap

aktie

Inslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)

Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.

Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.

I tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.

– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.

– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.

Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.

Vad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?

Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?

Hör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.

Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).

Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)

Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.

Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.

Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.

– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Varför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?

Har det blivit vanligare att säga exakt?

Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?

Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?

Vad har ordet cool för historia?

Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?

Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?

Louise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.

Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40.

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på svenska dialekter och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.

– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.

Vilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?

Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?

Vid vilken ålder fästs ens dialekt?

Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?

Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?

Poddserien När gotländskan tystnar

Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.

Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som “orsaken till varför”, “backa bak”, CD-skiva och AT-tjänstgöring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är skillnaden på tautologi och pleonasm?

Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?

Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?

Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?

Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?

Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?

Kapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?

I programmet hörs:

Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"

Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.

Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.

"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.