Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.

Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg.
– Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman.

Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, alltså ord som mm och jaha, som signalerar att man lyssnar och är intresserad. Kvinnor använder även fler försiktighetsmarkörer och artighetsmarkörer och säger till exempel "jag skulle kunna tänka mig att det här så här" istället för "så här är det".

Lyssna på den amerikanska podcasten Lexicon Valley som i avsnittet Sex Workers pratar om feminina titlar.

Veckans alla språkfrågor

Talar kvinnor och män olika språk?

Varför består bokstaveringsalfabetet av mansnamn?

Varför kallas även män för sjuksköterskor?

Varför är det just kvinnor som påstås "ha skinn på näsan" och var kommer uttrycket ifrån?

Språkvetare Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborg universitet.
Programledare Emmy Rasper.