Jag vandrar i Gamla Uppsala, där jorden känns äldre än språket. De stora kungshögarna reser sig som sovande djur, och kajorna dansar ovanpå dem som om de visste något jag inte vet. Här pratar jag om min barndoms påveträff — hur jag nästan slickade hans fingrar, men inte vågade. Hur jag trodde livet var klart efteråt. Hur pappa tröstade mig.

Jag pratar också om revirpinkning i historien, om hur vi människor aldrig verkar kunna låta det gamla bara vara gammalt. Och om det där ögonblicket när alla kajor lyfter samtidigt och man undrar vem som bestämde det.

Vandra, följ med mig längs de heliga kullarna, där aska, tro, och tid virvlar ihop till något man inte kan hålla i men heller inte släppa.

Lycklig Vandring!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Mer om Gamla Uppsala, klicka här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_Uppsala

Mer om Gamla Uppsala kyrka, klicka här: https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/gamla-uppsala-kyrka

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.