Jag började med att prata med ett får. Det kändes som det enda rimliga att göra på Bögs gård, där ladan var full av bräkande små liv och lammskallar med kloka ögon. Sedan gick jag vidare – rakt in i historien, som så ofta när jag försöker hitta naturen.

Grusvägen slingrade sig som en tanke genom det norra Järvafältets gamla landskap, och varje stig kändes som ett val jag inte riktigt minns att jag gjorde. Jag stötte på hästar med ögonbindlar (eller skydd, beroende på vem man frågar), svalors skratt i luften, och en järnhaspsgrind som släppte in mig i ett rekonstruerat järnåldersliv. Långhuset stod där som en tyst tidsmaskin och luktade trä, tjära och barndomsminnen från Nysjön.

Jag mindes när jag ljög och sa att jag kunde rida, red uppför fjäll i Åre och höll på att tappa både balans och värdighet. Jag sjöng för kor och tänkte på hur mycket de egentligen förstår. Och någonstans längs vägen kom tanken: kanske borde jag ha tagit med mig en iPad, eller åtminstone vatten. Men så kom jag till Väsby gård, bland syrén och köksträdgårdsskyltar, och det var som att kliva in i ett vykort från en annan tid.

Och nu är jag här. Och du med.

Lycklig Vandring!

Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl

Mer om Bögs Gård, klicka här: https://www.bogsgard.se/

Mer om Järvafältet, klicka här: https://parker.stockholm/parker/jarvafaltet/

Mer om Väsby Gård och Naturskolan, klicka här: https://www.sollentuna.se/naturskolan

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.