Allt oftare får vi höra att vi mitt i den pågående coronapandemin också befinner oss i en infodemi. Cecilia Blomberg har valt infodemi som Veckans ord:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I människors desperata behov av förklaringar är all information något att hålla sig i. Och då finns det också många som tar chansen att sprida sina egna sanningar som inte nödvändigtvis har med ordet sant att göra.

Infodemi handlar om global masspridning av rykten och även falska nyheter. Om att så små frön av ovisshet som i bästa fall ger oss ett gott skratt - i värsta fall kan leda oss i helt fel riktning.

Det här är inget nytt fenomen. Det brukar dyka upp i stora kriser. Vid ett utbrott av Gula Febern i Angola för fem år sedan spreds ett rykte att den som vaccinerade sig inte skulle kunna dricka öl på en hel vecka. Det ledde till en katastrofal nedgång av antalet vaccinationer.

Så vid sidan av att försöka förstå den nya sjukdomen Covid-19 och hitta strategier för att minska den virala smittspridningen - måste världshälsoorganisationen WHO också ägna sig åt att stävja rykten som kan utvecklas till infodemier.

Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik.

Men infodemin har - inte minst med sociala mediers hjälp - redan hunnit sprida en mängd falska rykten. Institutet för språk och folkminnen har samlat in en del av dem.

En av de första historierna som blev viral på nätet var en film om fladdermussoppan som en ung kinesisk kvinna skulle ha ätit i Wuhan. Men soppan åts för fyra år sen på en ö i Stilla Havet. Den hade visserligen en hel fladdermus i sig men hade ingenting med vare sig coronaviruset eller Kina att göra. Skadan var ändå redan skedd. Infodemin hade gjort sitt jobb.

En annan berättelse handlar om hur ett avsnitt om den gula tecknade familjen Simpson förutsåg coronaviruset. Infodemispridarna hänvisar närmare bestämt till ett avsnitt från 1993 då Homer Simpson nyser i ett moln av röda partiklar som kommer ur ett paket levererat av två asiater. Så en hashtag på det och så var det ryktet på drift.

Andra virala historier har varnat för att dricka öl av märket Corona Extra, men det förblir lite oklart hur själva smittspridningen gått till där. En annan infodemi satte igång ett rykte om att oskyddat sex med djur var en smittspridare, något en fejkad WHO-folder skulle varnat för.

Det är som om vårt behov av tydliga svar kring det för våra ögon osynliga coronavirusets framfart får oss att gripa tag i vad som helst som möjlig förklaring. Det diffusa i hotet gör oss rädda. Det kan i sin tur leda till en känsla av panik och då är vi på en gång ett lättfångat villebråd. Om så många delar samma information - hur kan det då vara fel?

Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik. Att hela tiden fråga sig vad som är rimligt.