Man kunde tro att hela idén försvann i Berlin 1989. Men den tycks mer aktuell än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje gräns mot andra blir också din egen. Stänger på ett eller annat sätt in dig själv samtidigt som din fiende, landsman, släkting, fästmö eller förälder. Delar kontinenter, städer och kvarter.
Ofta säger den också lika mycket om oss som om dem på andra sidan. Vilka vi är – och vilka de. Och kanske framför allt: vilka vi inte är.

Sedan urminnes tider tycks människor ha velat definiera sig på det här sättet. Bokstavligen avgränsa sig mot andra. Jerikos murar har på senare decennier fått en rival om att vara världens äldsta ännu existerande. Av den så kallade "Isterbukskullen" i sydöstra Turkiet, Göbekli Tepe, som återupptäcktes på 1990-talet och antas vara över 11 000 år gammal.

Förra året utsågs den här förhistoriska kultplatsen till ett av mänsklighetens världsarv. I jämförelse ter sig exempelvis den 3 000 år gamla mesopotamiska staden Uruks mursystem, troligen iscensatt av den legendariske härskaren Gilgamesh, som ett närmast modernt byggnadsverk. Eller Babylons murar från 600-talet före Kristus – med Ishtarporten som sitt strålande smycke.

Och man hade ju kunnat tro att hela idén om muren också raserades i Berlin 1989. Förpassades till kulturhistorien, på samma sätt som Järnridån och Ishtarporten och Isterbukskullen.

Men i själva verket är det tvärtom. När gränsen mellan Öst- och Västtyskland revs fanns ett femtontal sådana barriärer mellan nationer kvar. I dag finns det, enligt den kanadensiska geografiprofessorn Elisabeth Vallet, drygt 70 stycken. Exempelvis har ett tiotal av länderna inom EU sedan 1989 byggt totalt 100 mil av befästa gränser, mer än sex Berlinmurar efter varandra.

Till de pågående gränsbyggena hör Bulgariens mot Turkiet, Norges nya mot Ryssland, Englands och Frankrikes gemensamma i Calais. Och President Trumps mest grandiosa vallöfte var, och är, ju muren mot Mexiko.

Trump menar också att just en mur skulle vara betydligt säkrare än någon annan fysisk gräns. Vilket även var vad Walter Ulbricht, DDR-ledaren som 1961 beordrade bygget av Berlin-muren, hävdade. Att andra typer av gränser, enligt Ulbricht, "frestar människor till allt fler försök att ta sig igenom".

Ändå vet vi att muren sällan räcker, eller hjälper. Militärt förlorade den det mesta av sin mening för något tusental år sedan. Eftersom det utvecklades metoder för att ta sig över, eller under. Och nuförtiden helt enkelt bomba den från luften.

Så hur högt muren än byggs, och hur mycket taggtråd som sätts där ovanpå, har den väl sin allra främsta funktion som metafor.
Något som sätter sig i huvudet, på den utestängda, liksom den inneslutna.
Hit men inte längre. Dit men inte längre.
En mental gräns i sten och betong.

Mattias Berg
[email protected]

Musiken som hördes kort i inslaget var ur Ebba Gröns "Die Mauer" från 1982.