En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet.

År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra.

Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet?

I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik.

Reporter:
Olof Peterson

Producent och programledare:
Peter Normark
[email protected]

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg.

Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film.

Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion.

Programmet är en repris från den 30 oktober 2018.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På mark som för 20 år sedan var skövlad har forskarna i projektet Så ett frö fått inhemsk regnskog att växa upp. Nu börjar de utvärdera de försökt som gjorts under projektets gång. Ska plantor helst sås i ljusluckor, eller i långa rader? Vilka träd fungerar bäst när det gäller att lagra kol och när det gäller att kunna brukas så att de ger lokalbefolkningen en inkomst?

Projektet har attraherat internationella forskare och används i undervisningen på det lokala universitetet i Kota Kinabalu, University Malaysia Sabah, och ger jobb åt människor i en by som en gång byggdes upp av skogsindustrin.

Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten.

Programledare: Ingrid Engstedt Edfast
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag.

I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten.

Programledare: Anna Torgnysdotter
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pandemrix var den spruta som alla svenskar uppmanades att ta under svininfluensa-pandemin 2009-2010. Narkolepsi har alltid drabbat ett fåtal, men efter svininfluensan ökade den markant hos de som hade vaccinerat sig.

När Vetenskapsradion granskar den vetenskapliga rapport som ligger till grund för vilka som får skadestånd visar det sig att Läkemedelsförsäkringen tolkar den som att man måste ha fått symptom inom två år från att sprutan togs. Men det är ett resultat på gruppnivå, och behöver inte gälla för alla. Det blir tydligt när den på Läkemedelsverket som skrivit rapporten intervjuas i Vetandets Värld.

I programmet hörs: Isak, 12-åring med narkolepsi, som säger att han slipper effekterna av sin åkomma när han simmar under vatten. Pernilla, Isaks mamma, Anders, Isaks pappa, Nils Feltelius, docent på Läkemedelsverket, och Anders Hultman, skadechef på Läkemedelsförsäkringen hörs också.

Programledare
Annika Östman
[email protected]

Peter Normark
Producent
[email protected]

Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från och med första juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. När digital teknik är vardag för barnen måste förskolan hjälpa dem att använda den på ett vettigt sätt, menar en del forskare.

Men andra menar att reformen strider mot principen att skolan ska vila på vetenskaplig grund. För det finns inte forskning som visar hur små barn påverkas av och handskas med digital teknik.

I programmet medverkar: Malin Nilsen, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, Susanne Kjällander, doktor i didaktik, Stockholm universitet, Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet, Nina Mononen, förskollärare, Kantarellens förskola Åkersberga.

Här hittar du forskningen inom Kids online och Malin Nilsens avhandling.

Programledare: Lotta Nylander

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall.

– Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve.

Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet.

– Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola.
– Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni.

Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna.
Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel.

Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker.

Programledare: Johan Bergendorff
[email protected]

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden.

Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen.

Programmet är en repris från den 29 januari 2019.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg.

Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin.

1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna.

Var går gränsen för när det blir för många kameror som vet för mycket om oss? En av dem som varnar för tekniken är Fredrik Blix, expert på cybersäkerhet.

Vi möter också Elisabet Leitet som leder utvecklingen av polisens ansiktsigenkänningsprogram och Linus Kaasik på företaget Nordic Tech House är med och drar igång de första butikskamerorna i Sverige. Medverkar gör också Atsuto Maki från KTH i Stockholm, en man som arbetat med den här tekniken länge.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]