Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps – weakly interacting massive particles.

Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut?

Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker.

Programmet är en repris från den 16 oktober 2018.

Tomas Lindblad
[email protected]

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan är om vi människor ens skulle existerat om det inte varit för cyanobakterien Prochlorococcus.

Vilka är dess hemligheter och varför tror forskarna att den kan sätta punkt för vårt beroende av fossila bränslen?

I programmet hörs marinbiologen Sallie Chrisholm, och Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.

Programledare
Agnes Faxén

Producent
Peter Normark
[email protected]

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi.

Programledare
Camilla Widebeck
[email protected]

Kristian Åström

Producent
Peter Normark
[email protected]

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat".

Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC.

New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna – och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington.

Programledare:Johan Bergendorff
[email protected]

Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen.

Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg.
Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar.

Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan.

Programledare: Annika Östman
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är.

Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom.

Programledare
Lena Nordlund
Lars Broström

Producent
Peter Normark
[email protected]

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.

Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström.

Programledare
Camilla Widebeck
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
[email protected]

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna.

I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet.

Programledare
Annika Östman
Katarina Sundberg

Producent
Peter Normark
[email protected]

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare.

Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar.

Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel.

I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier.

Camilla Widebeck
[email protected]