Bildningspodden

Simone Weil (1909-1943) är filosofen som tog jobb på fabriksgolvet och begav sig till krigsfronten. Hon vägrade formulera tankar om sådant hon inte hade egna erfarenheter av. Under sitt korta liv, levt i skuggan av krig och nazism, drevs Weil allt längre i sökandet efter filosofisk sanning, allt närmare gränsen för vad vi kan påstå oss veta. Vad går Weils begrepp om "uppmärksamhet" och "rotfäste" ut på? Vilka erfarenheter tog hon med sig från arbetet i bilfabriken? Och var behövs hennes tänkande allra mest idag? Filosofen Christine Zyka gästar Bildningspodden och introducerar en av 1900-talets viktigaste och mest kompromisslösa tänkare.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Ljudproduktion: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt och mer info om våra gäster – samt fler poddar och essäer – hittar du på anekdot.se.

Till vardags möter vi statistik överallt – i tidningen, reklam och politiska debatter, på sociala medier och i sportsändningar. Det är lätt att tro att statistik bara är självklara siffror och data, men statistik är också en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder går statistiker tillväga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhåller sig statistik till frågan om sannolikhet? Och vilka är de vanligaste misstagen när exempelvis media använder statistik? Jessica Franzén och Olle Häggström gästar Bildningspodden och ger en grundkurs i statistisk vetenskap.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Klippning: Lars in de Betou.

Alla drabbas ibland av dåligt samvete. En röst gnager inom oss och får oss att tvivla. Men idag tyder mycket på att samvetet står lågt i kurs. Starka åsikter och tvärsäkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, från att gälla omsorgen om närstående till att också handla om omvärlden och vår planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över samvetet i vår polariserade samtid.

Manus och inläsning: Cecilia Sjöholm.

Regi och ljudläggning: Lars in de Betou

Redaktör: Hedvig Härnsten

Producent: Magnus Bremmer

Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den ”svenska modellen”? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gästar Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Klippning: Lars in de Betou.

Redaktör: Elin Sahlin.

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper.

Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Klippning: Lars in de Betou

Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Många avfärdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus på individen. Men måste det verkligen finnas en motsättning mellan strävan efter social rättvisa – och viljan att förbättra sig själv? Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft ”självhjälpande” inslag.

--------

Manus och inläsning: David Larsson Heidenblad.

Regi och ljudläggning: Lars in de Betou

Ljudproduktion: Peter Roslund, Lunds universitet

Textredaktör: Hedvig Härnsten

Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare.

Inläsning och manus: Stina Bäckström

Regi och ljuddesign: Lars in de Betou

Inspelningsteknik: Marcel Littek, Universität Leipzig.

Textredaktör: Hedvig Härnsten

Producent: Magnus Bremmer

Ljudessän är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Nästan alla har en uppfattning om kärnkraften. Är den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhålla oss till de många oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kärnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets ångmaskinsteknik avgörande för kärnkraften? Och vilken plats har energikällan i vår framtid? Vetenskapshistorikerna Anna Storm och Per Högselius gästar Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Klippning: Lars in de Betou.

På julafton 1965 anlände en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs på fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vänsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen. Som tänkare ville hon göra upp med sin tids kollektivism, till försvar för människans singularitet och komplexitet. Filosofen Fanny Söderbäck gästar Bildningspodden och introducerar en tänkare som är högst levande än idag.

/////

Fanny Söderbäck är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade vid The New School for Social Research på avhandlingen Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray och är föreståndare för The Kristeva Circle, ett akademiskt sällskap tillägnat Kristeva tänkande.

/////

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Klippning: Lars in de Betou

/////

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jublieumsfond. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på anekdot.se

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Frida Beckman. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i april 2018.