Bildningspodden

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen.

Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt.

Gäster i studion:  Sami Uljas,  Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg.

Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

Efter sommaren fyller Bildningspodden 10 år och 200 avsnitt. I årets upplaga av poddens sommarrepriser gör vi därför en tillbakablick på arkivet. Bildningspoddens avsnitt har spelats över 8 miljoner gånger, men alla avsnitt har inte lika många lyssnare. Det finns en topplista. Först ut, på plats nummer 10, finner vi avsnitt #96 om Tuthankhamon från 2019. Det samtalet kan ni lyssna på redan idag. Nedräkningen fortsätter sedan hela vägen fram till slutet av augusti. Därefter är Bildningspodden tillbaka med nya avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en riktigt skön och bildande sommar!

Fängelset San Quentin, norr om San Francisco, är mytomspunnet och ökänt. Innanför murarna lever drygt tretusen människor sina liv, isolerade från omvärlden. Vem blir man i ett fängelse? Några av fångarna på San Quentin blir studenter, i fängelset finns nämligen ett college. En dag åker en svensk professor dit för att undervisa. Det blir början på en vindlande vandring genom ändlösa korridorer, fängelsets historia, rasismens USA och samtida svensk kriminalpolitik. Litteraturhistorikern Ulf Olsson berättar om sin tid på San Quentin och reflekterar över inspärrningens logik.

ULF OLSSON är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och har under senare år även undervisat i USA. Hans forskning har kretsat kring allt från svenska författarskap som Birgitta Trotzig, August Strindberg och Lars Norén till det amerikanska bandet Grateful Dead. När Olsson inte undervisar i olika sammanhang skriver han böcker, både på svenska och engelska. Senast våren 2024 utkom han med "Olydiga undersåtar. En pamflett, om olydnad i olika former" (Nirstedt/litteratur).

Manus och inläsning: Ulf Olsson

Redaktör: Hedvig Härnsten

Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou

Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar

Klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Vi översvämmas dagligen av råd och tips om hur man vårdar en kärleksrelation. Mer sällan riktas ljuset mot vänskapen, som även den kan vara både livslång och problematisk. Alltsedan antiken har filosofer försökt ringa in vari vänskapen består och samtidigt verkar den vara historiskt föränderlig. Det gäller inte minst vänskap mellan kvinnor. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg läser Elena Ferrante och tittar på TV-serien Industry, och ser frågor väckas om kvinnlig vänskap i vår tid.

Manus och inläsning: Anna Victoria Hallberg.

Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou

Redaktör: Hedvig Härnsten

Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Fler essäer hittar du på anekdot.se.

Virginia Woolf (1882-1941) är en av den litterära modernismens portalfigurer. Med sina djärva berättargrepp och nyskapande perspektivskiften bidrog Woolfs böcker starkt till skapandet av den moderna romanen. Men som för många kvinnliga författare i historien har biografin ibland ställts i vägen för författarskapet. Om Woolf berättas lika ofta om hennes psykiska ohälsa och slutliga självmord som om hennes banbrytande litteratur, trots att Woolf själv insisterade på litteraturens frihet. Hur blev det så? Bildningspodden diskuterar mytbildningen kring Virginia Woolf och närläser hennes viktigaste böcker. Gäst i studion är litteraturvetaren Maria Trejling.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar

Klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Klippning: Lars in de Betou

Producent: Magnus Bremmer

Från reklam och valaffischer till auktoritära staters lögnmaskiner – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. I vår tid har propaganda alltmer blivit förknippat med trollfabriker och desinformation som politisk strategi. Så hur definierar vi begreppet idag? Och hur har propagandan förändrats historiskt? Är DDR:s propagandamaskin verkligen väsensskild från dagens desinformationskampanjer? Och vilken roll spelar egentligen fenomen som "astroturfing" och gräsrotslobbyism i dagens politiska offentlighet? Bildningspodden går till botten med ett lika komplext som högaktuellt fenomen. Gäster i studion är filosofen Anna-Karin Selberg, författaren Ingrid Carlberg och medieforskaren Andreas Widholm. Samtalet leds av Hedvig Ljungar.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar

Klippning: Lars in de Betou.

Inspelningsteknik: Andreas Johansson.

Producent: Magnus Bremmer

Nigerianske Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen Allting går sönder (Things fall apart) från 1958 gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Boken är idag en klassiker och en av världslitteraturens mest lästa romaner. Vad är det som gör den så stark? Hur utvecklades Achebes författarskap efter debuten? Och hur väl passar hans pedagogiska men politiskt komplexa romaner dagens litteraturklimat? Bildningspodden introducerar en litterär gigant och närläser hans mest kända roman. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Jörngården Galili och Stefan Helgesson.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Klippning: Lars in de Betou

Producent: Magnus Bremmer

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn.

Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus.

Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou.

Textredaktör: Hedvig Härnsten

Producent och redaktör: Magnus Bremmer