Bildningspodden

Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och mest ursprungliga – men vad särskiljer egentligen rytmen från takten eller pulsen?  Hur förändrade industrialiseringen vårt sätt att tänka kring rytm? Och går det att vetenskapligt förklara varför viss musik "svänger"? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och tar pulsen på människans förhållande till rytm.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Redigering: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin blev en tid av restriktioner, överlastade akutavdelningar och debatter om munskydd och hur ett samhälle bäst skyddar sina medborgare. Men vad kan vi idag med säkerhet slå fast om covid-19? Vilka är de bestående förändringarna – och vad har gått tillbaka till precis som det var förut? Hur väl fungerade egentligen den svenska modellen? Och förändrade pandemin synen på forskningens roll i offentligheten? Bildningspodden gör bokslut om covidpandemin, 6 år efter att den bröt ut.

Gäster i studion är infektionsläkaren Hedvig Glans, folkhälsovetaren Karl Gauffin, psykologiforskaren Cecilia Stenfors, teknik- och vetenskapshistorikern Anders Houltz och etnologen Lars-Eric Jönsson.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Klippning: Lars in de Betou.

Koordinator: Elin Sahlin.

Producent: Magnus Bremmer

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial.

Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och bland annat författare till boken "The Medieval Pig" (Boydel & Brewer, 2024). I höstas tilldelades hon det prestigefulla Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning vid Kungl. Vitterhetsakademien.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är författare till en mängd böcker om djurs beteende, bland annat den aktuella "Hundens inre värld" (Natur & Kultur), och disputerad på en avhandling om just grisars beteende.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Klippning: Lars in de Betou

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym gestalt för många. Hur kommer det sig? Vad utmärker hennes poesi och politiska tänkande? Varför gick hon till attack mot Rousseau? Vad är det mest radikala hon säger i dikten "Fruentimrets försvar?" Och hur ska vi läsa henne idag?

Gäster i studion är litteraturvetarna Matilda Amundsen Bergström och Vera Sundin.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierad av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som i århundraden slitit där under svåra umbäranden. Idag är gruvorna del av ett komplext system av transporter, energiutvinning och storpolitik. Men var grävdes den första gruvan? Hur såg livet ut för en bergsman i 1700-talets Sverige? Vad händer med en gruva när dess resurser tar slut? Och hur undviker vi att överexploatera gruvornas naturresurser idag? Bildningspodden beger sig ner i underjorden och utforskar gruvans historia. Gäster i studion är historikern Dag Avango och idéhistorikern Hjalmar Fors. Samtalet leds av Ruhi Tyson.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om glaciärernas framtid – och om deras historia? Vad är det som händer när glaciärer "kalvar"? Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Och när föll världshistoriens första snö? Bildningspodden undersöker ett lika glödhett som iskallt fenomen, tillsammans med naturgeografen Gunhild Rosqvist och idéhistorikern Sverker Sörlin.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou

Redaktionskoordinator: Jenny-Leontine Rosén

Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finaniseras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns.

Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin Nauwerck och Daniel Strand.

Veckans recensenter är idéhistorikern Elisabeth Mansén, litteraturvetaren Maria Jönsson och filosofen Cecilia Sjöholm.

Böckerna som recenseras är Hugo Nordland, "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.) Eva Lindström, "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.) och Athena Farrokhzad, "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.)

VECKANS INNEHÅLL

00.25 Välkommen!

01.12 Lusten intar Bokmässan

04.06 Elisabet Mansén recenserar Hugo Nordlands "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.), i samtal med Daniel Strand.

18.08 Maria Jönsson recenserar Eva Lindströms "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.), i samtal med Malin Nauwerck.

32.05 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips.

41.11 Cecilia Sjöholm recenserar Athena Farrokhzads "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.), i samtal med Hedvig Ljungar.

56.22 Fråga Bokrevyn

Samtalsledare: Hedvig Ljungar

Redaktörer: Malin Nauwerck och Daniel Strand

Producent: Magnus Bremmer

Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är Mikael Palme och Raoul Galli.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou

Redaktionskoordinator: Elin Sahlin

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Produceras vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Bor det en vampyr i oss alla? Får man skildra grovt gängvåld i en ungdomsbok? Och hur bra är egentligen Lydia Sandgrens uppföljare till den hyllade debutromanen? Alla frågor får svar i premiäravsnittet av Bokrevyn, kritikmagasinet som ger dig koll på aktuell svensk litteratur. I avsnittet recenserar vi Carl-Johan Malmbergs autofiktiva essäbok om vampyrer, Lydia Sandgrens nya roman Artens överlevnad – och senaste boken från en ny stjärna på ungdomslitteraturens himmel, Alex Khourie. Dessutom ger redaktionen lästips och ett svep över aktualiteter i litteraturvärlden. Veckans recensenter är litteraturforskarna Johan Klingborg, Anna Höglund och Lydia Wistisen.

INNEHÅLL

01.25 Varför behövs Bokrevyn?

07.38 Johan Klingborg recenserar Lydia Sandgrens roman "Artens överlevnad".

22.44 Anna Höglund recenserar Carl-Johan Malmbergs essäbok "Vampyrer, vad gör ni".

38.33 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips.

46.24 Lydia Wistisen recenserar Alex Khouries "Mina döda" (Rabén & Sjögren, 199 s.)

58.03 Fråga Bokrevyn

Samtalsledare: Hedvig Ljungar.

Redaktör: Malin Nauwerck.

Producent: Magnus Bremmer

Vinjettmusik: Oskar Schönning. Ljudproduktion: Christoffer Roth.

Bokrevyn är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.