Bildningspodden

I det tredje avsnittet möter vi Penelope, Odysseus fru, som väntar hemma på ön Ithaka. Hur har hennes väntan tolkats i litteraturhistorien?  Vad är hemligheten med Penelopes berömda väv och på vilka sätt är hon Odysseus jämlike?

I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det andra avsnittet av ”Sommar med Odysséen” tar berättelsen sin början och vi möter Telemachos, Odysseus son. Mobbad och mordhotad av moderns friare får han ett oväntat besök av gudinnan Athena som förändrar allt. Är detta litteraturhistoriens första uppväxtskildring? Och vem blir Telemachos under berättelsens gång?

I Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Vad handlar Odysséen om? Vad behöver man förstå för att börja läsa den? Vet vi vem Homeros var? Och vad kan hans epos säga oss idag? I första avsnittet av ”Sommar med Odysséen” får du en introduktion till verket, dess historia, form och aktualitet idag.

Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen! Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie! Homeros epos Iliaden och Odysséen brukar kallas den västerländska litteraturens vagga, men de antika äventyren är lika aktuella idag – i omskrivningar, filmatiseringar och populärkulturella referenser. Vad är det som gör att vi fortfarande läser Odysséen, nästan tre tusen år efter att den diktades? Vad handlar den om och vad kan den säga oss i vår egen tid? I "Sommar med Odysséen" guidar Magnus Bremmer och Malin Nauwerck genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska. Serien passar både den som aldrig läst och de som vill lära sig ännu mer, med eller utan boken i hand. Serien sänds i sju delar, inleds den 1 juli och publiceras veckovis ända fram till den 12 augusti.

Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Hur uppstod etologin som vetenskap? Varför har forskare så ofta tolkat djur genom mänskliga erfarenheter och värderingar? Och vad händer om vi försöker förstå djur på deras egna villkor snarare än våra? Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskning och vetenskapliga debatter om djurs känsloliv.

Gäster i studion är etologen Johan Lind och idéhistorikern Karin Dirke. Samtalet leds av Ruhi Tyson.

Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finaniserat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se

I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från slaveriets långa skuggor och det vita Amerikas rasistiska stereotyper. Rösterna av musiker som Louis Armstrong och Billie Holiday, intellektuella som William Du Bois och författare som Langston Hughes och Zora Neale Hurston skulle höras långt utanför USA:s gränser. Vad tände gnistan till denna intellektuella och konstnärliga blomstring? Vilka är rörelsens viktigaste förgrundsfigurer och vad gick deras idéer ut på? Vilken betydelse fick konstnärerna och författarna i den pågående medborgarrättskampen? Och vad kan Harlemrenässansen lära oss idag? Litteraturvetarna Lena Ahlin och Judith Kiros gästar Bildningspodden.

Samtalsledare: Ruhi Tyson

Ljudteknik och klippning: Lars in de Betou

Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn  i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bethanie Carney Almroth och litteraturvetaren Lydia Wistisen.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Klippning: Lars in de Betou

Ljudproduktion, GU: Patrik Vörén.

Producent: Magnus Bremmer

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker.

Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänkande.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Inspelningsteknik och klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info på anekdot.se

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Redaktör: Elin Sahlin

Klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans tänkande har knappt åldrats på två sekler och kom att bli djupt inflytelserik för 1900-talets filosofi. Vad går Kierkegaards viktigaste tankar ut på? Vad var det som inspirerade Sartre, Beauvoir och andra existentialister? Och vilken påverkan hade egentligen Kierkegaards egen brutna förlovning på hans filosofiska tänkande? Bildningspodden introducerar en av 1800-talets mest originella och inflytelserika filosofer.

Gäster i studion är Jonna Lappalainen och Stina Bäckström. Jonna Lappalainen är professor i den praktiska kunskapens teori och skrev 2009 sin avhandling om Kierkegaards tänkande. Stina Bäckström är professor i filosofi och har bland annat diskuterat Kierkegaard i sin bok "Om humor" (Glänta produktion, 2024). Båda är verksamma vid Centrum för praktiskt kunskap på Södertörns högskola.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.

Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.

Producent: Magnus Bremmer