Klotet

Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov.

Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan.

Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar.
Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel.

Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev.

Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast

Producent: Mona Hambraeus

Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet.

Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka.

Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B.

Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen.

Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit.

Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen.

Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade.

– Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund.

– Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte.

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Daniel Värjö, Mona Hambraeus

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel.

Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna?

Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor:
Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet.

Programledare: Niklas Zachrisson
Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus
Producent: Daniel Värjö

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet.

Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem.

Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Sara Sällström
Producent: Daniel Värjö

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen.

Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln.

Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten.

Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet.

Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter.

Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden.

– Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset.

Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt.

Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras.

Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad.

– Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS.

Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning.

Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS.

En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn.

Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus