Klotet

Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan.

I somras godkände regeringen den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor.

Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång.

Svenska vattenkraftsföreningen har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan.

Samtidigt växer oron hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning.

– Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns.

För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030.

I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden.

Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha.

– Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti.

Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant.

Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag.

Så hur bra är biobränslen för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen. Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol.

För att täcka behovet skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Om skogens bidrag ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt.

Så vilken väg ska Sverige välja?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat.

Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november.

Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor.

Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen.

Redan idag finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA.

Den lilla maskinen, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...

När människor tar sig ur fattigdom i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige.

Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka.

Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket.

En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska.

Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas.

Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä.

I Skellefteå byggs nu ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök.

Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan.

Om ett drygt år kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen.

Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid.

Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når.

I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen.

I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs.

I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas.

Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när en internationell handel med vätgas växer fram.

Men är vätgasen räddningen för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare. Det är en potentiell klimatkatastrof.

Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt.

Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden.

Producent: Mona Hambraeus

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer